Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Stockholm

Subscribe to Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Stockholm feed
Vi samlar in, ordnar och bevarar samt tillgängliggör
Updated: 4 hours 49 min ago

Sven Lindqvist och ”Gräv där du står”- en rörelses uppgång och fall?

Wed, 2019-05-22 11:55

Författaren Sven Lindqvist avled nyligen, 87 år gammal. Han var kanske allra främst känd som författare till boken Utrota varenda jävel, i vilken han argumenterar för att Förintelsen inte var en unik händelse i historien, utan en logisk fortsättning på kolonialismens rasistiska strävanden och storskaliga brott. Givetvis finns boken hos oss på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, men i den här artikeln är det hans skrift ”Gräv där du står. Hur man utforskar ett jobb” från 1978 och den rörelse boken inspirerade som står i fokus.

Hos oss finns även Sven Lindqvists personarkiv, som uppgår till 168 volymer, varav 75 rör ”Gräv där du står”. I ”Gräv där du står” gav Lindqvist trettio exempel på hur arbetarklassen kunde utforska sin egen verklighet och sin egen historia. Han beskrev den dominerande historieskrivningen som att den osynliggjorde arbetarklassens roll i historien och uppmanade folk att ta utforskandet och skrivandet av historien i sina egna händer:

Var inte rädda för experterna. Det är i arbetet din styrka ligger. Du kan ditt jobb. Din yrkeserfarenhet är en grund att stå på när du bedömer vad andra gör – och inte gör. De må vara experter var och en på sitt område, men när de yttrar sig om ditt jobb så är det du som är experten. Därför är jobbet en bra utgångspunkt för din forskning. Gräv där du står! (s. 6)

När Sven Lindqvist ska förklara detta osynliggörande är det från en uppenbart marxistisk utgångspunkt: han beskriver arbetet som ”flyktigt som en gas”, eftersom det så snart det är utfört förvandlas till kapital:

Den som lever i ett kapitalistiskt samhälle vänjer sig så småningom vid att allt arbete som inte går till förbrukning förvandlas till någon annans kapital. Vi vänjer oss vid att arbetet försvinner och kapitalet består. Våra ögon vänjer sig vid att se världen som andras egendom, inte som resultatet av vårt eget och andra kamraters arbete. (s. 189-190)

Det är uppenbart att ”Gräv där du står” som koncept för Lindqvist inte bara syftade till så att säga ”historia för historiens egen skull”, utan att han såg det som ett led i en kamp om makten över samhället. Som han uttrycker det på ett ställe: ”Historien är viktig därför att resultatet av den finns kvar. […] Det förflutna ger fortfarande avkastning. Det förflutna ger fortfarande makt”. (s. 22)

”Ingen trodde på ‘Gräv’ – men tanken sprider sig”. Artikel av Sven Lindqvists i Arbetarhistoria.

Skriften kom att bli en avgörande inspirationskälla för en folklig rörelse som blev känd som grävrörelsen eller Gräv där du står-rörelsen.  I boken Kulturarv i rörelse, med undertiteln ”En studie av Gräv där du står-rörelsen” (2011), gör Annika Alzén en grundlig genomgång av rörelsens rötter, uttryckssätt och förlopp. Det uttalade syftet med grävrörelsen var dels att rädda minnena av arbetarklassens historia från att falla i glömska – rörelsen var ofta särskilt stark i områden som hotades av avindustrialiseringens följder. Ett annat syfte sades vara att avslöja sanningar om samhället som antogs finnas i de historiska källorna, redo att grävas fram för att klä av det bestående samhället.

Alzén beskriver hur rörelsens praktiska arbete bedrevs ”genom en omfattande studiecirkel- och teaterverksamhet med inriktning på industriarbete och industriarbetarnas historia”, och att fokus låg arbetarklassens historia på det lokala planet. Viktiga skeden i den lokala historien iscensattes i form av så kallade ”arbetarspel”, teateruppsättningar präglade av engagemang från lokalbefolkningen med ett nära samband till studiecirkelverksamheten, som hon beskriver som grävrörelsens fundament:

”Det var i det fria och frivilliga arbetet inom cirkeln som rörelsen växte fram. Självbildningsidealet motsvarade grävandets idé. Den grundläggande tanken var självaktivitet, den egna vardagen blev basen för studierna som bedrevs utan förmedlande händer av auktoritära lärare och utan färdigskrivna läroböcker. Deltagarna skulle söka sin egen kunskap.” (Annika Alzén, Kulturarv i rörelse. En studie av Gräv där du står-rörelsen, 2011, s. 163-164)

Hon spårar rörelsens rötter till 1970-talets första år, då hon menar att det växte fram ”ett nytt och omfattande historiskt intresse för industrisamhället – ett intresse som blir så betydande att man kan tala om en folklig rörelse”. (s. 14)

Alzén beskriver dock de allra första åren av 1970-talet som ett slags förberedande fas, och menar att rörelsen tog fart på allvar fr.o.m. mitten av 1970-talet, med publiceringarna av Gunnar Silléns bok Stiga vi mot ljuset. Om dokumentation av industri- och arbetarminnen (1977) och Lindqvists Gräv där du står (1978) som två viktiga milstolpar.

För att få en uppfattning om omfattningen kan sägas att det mellan 1978-1982 hölls 1675 studiecirklar i ABF:s regi utifrån dessa två böcker. (Sven Lindqvist, Ingen trodde på ”Gräv”, men tanken sprider sig, Meddelande från Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek nr 21 1982)

I maj 1982 hölls det också ett seminarium på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek på temat ”Gräv där du står”, med deltagande av ett fyrtiotal personer, däribland Sven Lindqvist och Gunnar Sillén själva. För vidare efterforskningar om detta, se nr 21 och nr 23 1982 av Meddelande från Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, föregångaren till vår tidskrift Arbetarhistoria. Där återfinns bl.a. en kortare artikel av Sven Lindqvist med titeln ”Ingen trodde på ”Gräv”, men tanken sprider sig” (i nr 21), liksom Gunnar Silléns presentation från nämnda seminarium (i nr 23) och flera andra artiklar om olika aspekter av grävrörelsen.

I sin kortfattade artikel ger Lindqvist en inblick i den skepsis som mötte honom när han försökte få sin bok publicerad – förläggaren sa till honom att den arbetare han pratade om som kunde tänkas ha ett brinnande intresse för att utforska sin egen historia helt enkelt inte fanns. Lindqvist hävdar att han mötte en liknande attityd bland förtroendevalda i fackföreningsrörelsen, och skriver triumferande:

”Min förläggare vågade först inte trycka mer än 2000 exemplar och stod efter ett par veckor utan upplaga. Nu är boken ute i en upplaga på 25000 ex.” (Sven Lindqvist, Ingen trodde på ”Gräv”, men tanken sprider sig, Meddelande från Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek nr 21 1982)

Annika Alzén betecknar perioden 1975-1985 som rörelsens huvudfas, och skriver:

Perioden utmärktes av ett intensivt, lokalt förankrat cirkelarbete, ofta sammankopplat med utställningsproduktion eller teaterverksamhet. Det är också under denna fas som arbetarspelen etablerar sig som en ny form av amatörteater, en teaterform som satte arbetarna i centrum såväl på som bakom scenen”. Mot slutet av 80-talet var det dock inte längre ”på modet” att ägna sig åt industriarbetets historia, studiecirkelverksamheten mattades av och Alzén menar att dokumentationen och bevarandet av industriarvet ”införlivades alltmer i det professionella antikvariska arbetet inom kulturmiljövården och på muséerna” (s. 16)

Idag är det nog få i de yngre generationerna som känner till grävrörelsen, men den har lämnat en hel del spår efter sig. Kanske kan erfarenheterna från rörelsen grävas fram och ge inspiration till nya initiativ? Ett bra ställe att börja kan vara hos oss på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Varför inte i arbetsmaterialet i Sven Lindqvists personarkiv, eller i vår bibliotekskatalog, där söktermen ”Gräv där du står” ger 89 träffar, däribland en mängd lokalhistoriska skrifter producerade av den brokiga grävrörelsen.

Brevskolans studiehandledning för ”Gräv där du står” utgiven 1979 kan ge en ingång till hur man rent konkret kunde gå tillväga, och nr 21 och 23 1982 av Meddelande från Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek är andra bra startpunkter för den som vill sätta sig in i Gräv där du står-rörelsen.

”Gräv där du står”-rörelsen har fått en internationell spridning i form av Dig Where You Stand Movement, väl värt att undersöka som ämnesområde i sig.

 

Källor:

Sven Lindqvist – Gräv där du står. Hur man utforskar ett jobb (1978)
Annika Alzén –  Kulturarv i rörelse. En studie av ”Gräv där du står”-rörelsen (2011)

Artiklar:

Meddelande från Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, nr 21 1982, artikel: ”Ingen trodde på `Gräv´, men tanken sprider sig”, Sven Lindqvist
Meddelande från Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, nr 23 1982, artikel: ”Problematisera inte historien – gör den levande istället!”, Gunnar Sillén

Vidare tips:

Sven Lindqvists personarkiv. Refkod: 365
Meddelande från Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, nr 21 1982
Meddelande från Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, nr 23 1982
Gräv där du står. Studiehandledning, utgiven av Brevskolan 1979, manuskript: Jan Ahltorp och Jan Norman
Dig Where You Stand, (engelska versionen) opublicerat manuskript 254 s., Sven Lindqvists personarkiv, refkod: 365/168 [tillgång till manuskriptet kräver tillstånd].

 

The post Sven Lindqvist och ”Gräv där du står”- en rörelses uppgång och fall? appeared first on Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.

Boktips april 2019

Wed, 2019-05-08 12:51
Julie Wark, Daniel Raventós, Against Charity / Edinburgh : AK Press, 2018, 294 s.

I tidningen Expressen stod det på juldagen 2008 att läsa hur Isabella “Blondinbella” Löwengrip kallar “Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton” för kommunistisk och jämför kortfilmens huvudperson med AFA. Men bortsett från att Jonsson faktiskt begår ett brott med fängelse i straffskalan så gör han detta för att kunna ägna sig åt en sorts välgörenhet – och det är väl inget ”vänsterextremistiskt” med det?

På många sätt förhåller det sig tvärtom, menar författarna till boken med den självförklarande titeln.

Enligt dem förutsätter välgörenhet en ojämlik relation, där en part har vad den andra parten saknar (gemenligen tillräckligt mycket pengar). Det bör här understrykas att Wark och Raventós inte kritiserar månatliga bidrag på någon hundralapp till exempelvis Läkare utan gränser, utan omåttligt förmögna som donerar stora belopp till välgörande ändamål.

I världens höginkomstländer lever 20 procent av barnen i relativ fattigdom och globalt sett är klyftan mellan de allra rikaste och de allra fattigaste enorm. Välgörenhet är därmed ett sätt för de burgna ”filantroperna” att ge sken av altruism och medmänsklighet, samtidigt som deras förmögenheter många gånger bygger på produkter som tillverkats av fattiga, skamligt lågavlönade arbetare. I sin skrupulösa analys blottlägger Raventós och Wark hur välgörenhet, snarare än att i reell mening förbättra tillvaron för kapitalismens offer, befäster deras fri- och maktlöshet. Därigenom upprätthålls de flagranta missförhållanden som råder.

Fenomenet välgörenhet skärskådas från flera olika infallsvinklar, med stöd av filosofiska, sociologiska och antropologiska teorier – ja, till och med tidiga religiösa urkunder hör till källmaterialet! Och den sammantagna bild som framträder är allt annat än smickrande.

Det utbredda mänskliga lidandet har blivit en norm och upplevs som något naturgivet, förvisso tragiskt, men även hotfullt för de mer privilegierade.

Ta dagens storskaliga flyktingkris till exempel; den uppfattas och beskrivs inte sällan som något som på sikt hotar vår egen relativa trygghet. De fattiga ses allt som oftast som potentiella förövare, inte som de offer de egentligen är. Att dollarmiljardären Bill Gates ger ett antal miljoner till välgörande ändamål har i den meningen en lugnande effekt på de utsatta grupperna, menar författarna. Bröd och skådespel, med andra ord.

Men boken är inte bara ett angrepp på ”välgörenhetsindustrin”. Den argumenterar även för en lösning på, om inte hela, så åtminstone en del av de grundläggande problemen, nämligen en väl tilltagen medborgarlön:

In any case, history shows that the idea of justice is embedded in human DNA. Most people know what it is in the pain of its absence and they are the ones constantly seeking it. Basic income is the best chance they have today. But, knowing the revolutionary potential of the quest for justice, the Davos people will be doing their best to smother it with their own distorted, counterrevolutionary ’charitable’ version. (s. 222)

Christian Fuchs, Social media : a critical introduction / Los Angeles : SAGE, 2017, vii, 386 s.

Sociala medier har förändrat dels de traditionella kommunikationsvägarna, dels väldigt många människors vardag.

Samtidigt finns det ibland visst fog för att sociala medier i vissa avseenden är asociala. Om du kliver på en buss idag ser du med högsta sannolikhet flera passagerare som stint stirrar ner på sina smartphones och kanske trycker ”gilla” på ett demonstrationsevenemang i staden i stället för att faktiskt delta i demonstrationen.

Detta är den andra upplagan – av Fuchs i förhållande till ämnet unika monografi – som utgår från hans granskning och rigorösa kritik av ett antal sociala medier från marxismens politiska ekonomi. Utöver denna tillämpas även sociologer som Émile Durkeim, Jürgen Habermas, Max Weber och Ferdinand Tönnies teorier.

Boken består av tolv kapitel indelade i tre delar. Del ett reder ut de grundläggande begreppen och förklarar sociala medier i relation till deltagande kultur och den makt kommunikationen utövar i ett uppkopplat samhälle.

Den andra och mest omfattande delen tar inledningsvis upp bland annat den ideologi som genomsyrar sociala medier, hur vinster ackumuleras, samt arbetskraften bakom dem. Därefter behandlas följande tjänster/applikationer: den kinesiska mikrobloggen Weibo, Twitter, Google, Wikipedia, Facebook, Airbnb, samt den mycket kontroversiella appen Uber.

I dessa kapitel gör författaren kopplingar mellan Facebook och ”det övervakningsindustriella komplexet”. Vidare konstateras att tjänster såsom Airbnb och Ubers affärsidéer baseras på vad han kallar en kapitalistisk ideologi, nämligen: delningsekonomin.

Den sista delen är kortast. Här avhandlas sociala medier-företagens exploatering av arbetskraft och de ideologier som ”legitimerar” detta, men även alternativa sociala medier och en beskrivning av en bättre framtid:

”Truly public, social and common media require as on of their preconditions not only alternative design principles, but also a society that realizes the meaning of the terms ‘public’, ‘social’ and ‘common’ –  the public sphere and participatory democracy. Another world is possible. Social media are possible.” (s. 356)

 

The post Boktips april 2019 appeared first on Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.

Första maj – firande, historiska filmer och bilder

Thu, 2019-04-25 12:24

På hundraårsdagen av den franska revolutionen bildades den Andra Internationalen i Paris. På kongressen beslutades att den första maj skulle vara arbetarnas dag.

1890 firades första maj även i Sverige.
Parollen var då ”Åtta timmars arbete! Åtta timmars fritid! Åtta timmars vila”, det vill säga: ett krav om att normalarbetsdagen skulle sänkas till 8 timmar.

Vi på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek vill uppmärksamma dagen genom att visa ett antal historiska bilder och filmer ur våra samlingar. Första maj demonstrationerna samlar fortfarande många människor även om budskap och former ändras genom åren.

Filmer:

1939 Sveriges socialdemokratiska arbetareparti
1968 Sigurd Lötberg
1969 Stockholms Arbetarekommun med flera
2014 Vänsterpartiets Storstockholm

Ljud:

Freesound 250856, Joshua Empyre Bröd & Rosor ”Första maj”

Stefan Sundström ”1900” (utdrag)

Fotografier:

Ur Arbetarrörelsens arkiv och biblioteks samlingar.
Kolorerade med hjälp av Algorithmia

Se även vad vi publicerat tidigare på webbsidan:

”Första maj närmar sig med stormsteg!” – historia och introduktion till Första maj-samlingen

Citat ur Första Maj-tidskrifter, av Hans Larsson

 

The post Första maj – firande, historiska filmer och bilder appeared first on Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.

Vi gratulerar LO-distriktet Stockholm 100 år!

Thu, 2019-04-11 11:16

Vi vill passa på att gratulera LO-distriktet i Stockholms län till de 100 fyllda åren! 

2019 är det 100 år sedan fackföreningsrörelsen i Stockholm tog beslutet att samla alla stadens organiserade arbetare och bilda Stockholms Fackliga Centralorganisation. Det som idag är LO-distriktet i Stockholms län. 

Som gåva bjuder vi på tre seminarier under våren 2019 – dessa kommer ni att kunna se på ABF Stockholms evenemangssida, samt på vår egen. 

Vi som gratulerar är Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek och ABF Stockholm.

The post Vi gratulerar LO-distriktet Stockholm 100 år! appeared first on Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.

Nytt samarbete: Sveagalleriet återuppstår som Konsthall Mint

Thu, 2019-04-04 15:45

Den 12 april 2019 slås dörrarna upp för Stockholms nya konsthall Mint, belägen i ABF-husets källare i det legendariska Sveagalleriets lokaler. Tjugosju år efter nedläggningen får det nytt liv efter ett initiativ från curatorerna Emily Fahlén och Asrin Haidari i samarbete med ABF Stockholm, Konstfrämjandet Stockholm och Arbetarrörelsens arkiv.

Den första utställningen knyter an till ABF:s historia som arbetarnas bildningsförbund. Utställningen inkluderar den nyproducerade filmen “The invisible hand of my father” av den georgiska konstnären Giorgi Gagoshidze. Vi möter historien om hans far och dennes högra hand som han förlorat i en arbetsplatsolycka i Portugal. Handen svävar som en ande över hans pensionerade tillvaro i Kaukasus berg, den påminner oss om skiftande ekonomiska landskap – från Sovjetunionens kollaps till 2008 års globala finanskris och om handens omförhandlade symbolik genom historien.

Sveagalleriet på ABF Stockholm invigdes den 25 februari 1961 och bedrev verksamhet i nedre botten i det då nya ABF-huset på Sveavägen. Enligt stadgarna antagna 10 oktober 1960 var ändamålet bl.a. ”att främja studieintresserades bildningssträvanden avseende konst, konsthantverk och konstindustri.” Sveagalleriet lades ned 1992.

Nu återuppstår platsen på nytt. Mint kommer genom konsten utgå från rörelser i tid: historiska, politiska och geografiska, i dialog med ABF-husets, Sveagalleriets och Arbetarrörelsens arkivs historiska material. Utställningar, studiecirklar och program kommer under året att arrangeras.

Premiärutställningen tittar även på tiden efter arbete: fritiden och pensionen, som också är en tid för bildning och vila. I de två gallerirummen visas både samtida och historiska verk. Vissa av dem i dialog med Sveagalleriets rika utställningsverksamhet och ABF:s folkbildningsidé.

Text från ABF Stockholm

Se även deras webbsida https://abfstockholm.se/evenemang/vernissage-for-ny-konsthall-i-abf-huset/

Se vår katalog för arkivmaterialet till Sveagalleriet, samt ABF Stockholm

Vernissage för ny konsthall i ABF-huset

The post Nytt samarbete: Sveagalleriet återuppstår som Konsthall Mint appeared first on Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.

Boktips mars 2019

Tue, 2019-03-19 15:33
EJ korrad!!! Richard Wilkinson och Kate Pickett, Den inre ojämlikheten : hur mer jämlika samhällen minskar stress, förbättrar hälsan och ökar allas välbefinnande / Stockholm : Karneval förlag, [2018], 328 s.

Det är sedan länge känt att fattigdom och socialt utanförskap kan leda till kriminalitet, ökat våld och kortare livslängd, för de människor som tillhör den kategorin.

I epidemiologerna Richard Wilkinson och Kate Pickett föregående bok Jämlikhetsanden, har de däremot visat på att befolkningen i samhällen med stor ekonomisk ojämlikhet också i högre grad lider av problem som psykisk och fysisk ohälsa, kortare livslängd, fetma, fler tonårsfödslar, fler människor i drogmissbruk, fler mord, fler fängelsestraff, sämre skolresultat och så vidare.

Det vill säga – de problem som vi tror enbart hör ihop med låg social och ekonomisk status – i själva verket förvärras när ett samhälle får större inkomstskillnader.

Wilkinson och Picketts forskning visar således på att i mer jämställda länder mår hela befolkningen – både rika och fattiga bättre både fysiskt och psykiskt. I deras nya bok Den inre ojämlikheten fortsätter de med detta tema och undersöker hur ojämlikhet tränger in i våra huvuden och påverkar hur vi tänker och känner. Vilket i sin tur påverkar hela folkhälsan.

En av de största orsakerna till att ekonomisk ojämlikhet påverkar våra liv och vårt välmående så mycket, är enligt Wilkinson och Pickett att människor är flockdjur. Överlevnaden hänger då på mer än bara förmågan att undkomma rovdjur eller andra fysiska faror. Den sociala miljön och hanteringen av det sociala livets komplexitet har också varit en stark selektiv kraft.

Det sociala och hierarkiska samspelet mellan människor är så mentalt krävande att det har spelat en nyckelroll i den mänskliga hjärnans tillväxt och är den huvudsakliga orsaken till att våra hjärnor är så mycket större än andra primaters.

För att öka chanserna för gruppens överlevnad var det således viktigt att inte för mycket energi behövde läggas på psykisk ohälsa och social oro orsakad av underordning och konflikter. Att det förhöll sig på detta sätt har bevisats i många antropologiska studier där det framkommit att de tidiga jägarsamhällena var otvetydigt egalitära.

Wilkinson och Picketts forskning pekar på att psykologiska problem som innefattar reaktioner på dominans och underordning är och var vanligare inom samhällen och grupper med större ojämlikhet. Detta har exempelvis påvisats i olika undersökningar. Forskning har även visat på att kvinnor i länder mer större ojämlikhet, föredrar män med mer stereotypt maskulint utseende. Andra studier visar att mobbning bland barn är mycket vanligare i länder med större ekonomisk och social ojämlikhet.

Dessutom får barn från fattigare familjer mindre intellektuell stimulans samt upplever mer stress vilket innebär att deras hjärnor utvecklas sämre än hos barn där familjer har en högre medelinkomst. Dessa belägg påverkar följaktligen lärarna, som i sin tur ger barn från fattiga familjer sämre betyg trots att forskning visar att allas intellektuella förmåga kan förbättras.

Skolan blir därför ofta ett instrument för social sortering – vilket sedan blir en utgångspunkt för större klasskillnader i vuxen ålder. Ekonomisk ojämlikhet påverkar hela samhällens folkhälsa och välmående. Det spelar däremot inte lika stor roll hur den materiella standarden ser ut för människor inom olika samhällen. Det är den upplevda fattigdomen och ojämlikheten som påverkar relationen mellan människor, och i sin tur deras och samhällets mående.

Anders Burman, Cecilia Sjöholm (red.), Žižek som samtidsanalytiker / Hägersten: Tankraft, 2018, 238 s.

 

Slavoj Žižek producerar inte bara mycket på alldeles egen hand, hans verk genererar dessutom en lång rad verk skrivna av andra.

En av de allra senaste skrifterna på svenska om hans tankevärld är antologin Žižek som samtidsanalytiker. Tio essäer som var och en ser på Žižek från olika vinklar och anstränger sig för att förtydliga med exempel. Vad gäller Žižeks influenser lyfts i denna bok särskilt Jacques Lacan och Hegel fram, kanske placeras Karl Marx lite väl mycket i skymundan. Några tankestråk ur denna intressanta antologi:

Vi värjer oss från att hamna i ”verklighetens öken”, att se saker och ting som de är, och väljer istället fantasierna och det imaginära. Vi snärjer oss allt hårdare med (ideologiska) slöjor producerade av Hollywood och populärkulturen i allmänhet för att undvika att se och svara på en verklighet som förefaller oss alltmer bekymmersam.

Den hegelska dialektiken handlar inte om ett gradvis övervinnande av antagonism, utan är en systematisk framställning av hur alla sådana försök misslyckas. ”Absolut vetande” avser en position där subjektet slutligen accepterat ”motsättningen” som en intern förutsättning för varje form av identitet. (Žižek, citat s. 108)

Politik är det omöjligas konst, detta då politik ”förändrar själva parametrarna för vad som anses ”möjligt” i den existerande samhällsordningen” (Žižek, citat s. 148).

Denna antologi är redigerad av Anders Burman och Cecilia Sjöholm, båda verksamma vid Södertörns högskola.

Bakom boken finns även Tankekraft förlag, som gett ut liknande böcker om Jacques Lacan (Vem är rädd för Lacan? från 2017) och Gilles Deleuze (Deleuze och litteraturen från 2018), samtliga i samarbete med Södertörns högskola.

The post Boktips mars 2019 appeared first on Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.

Boktips februari 2019

Tue, 2019-03-12 13:50
Steven J Ross, Working-class Hollywood : silent film and the shaping of class in America / Princeton : Princeton University Press, 1998, 367 s.

Att gå på bio är ett nöje som de flesta unnar sig åtminstone då och då… om en har råd, det vill säga. Inflation och industrins utveckling har båda två påverkat priset för att gå på bio idag. Det var däremot inte alltid ett någorlunda dyrt nöje, och det var inte alltid ett nöje alla gick för att se på. Working-class Hollywood: silent film and the shaping of class in America av Steven J. Ross utforskar både filmindustrins barndom i sig, och hur den  påverkade och formade klassmedvetenheten i USA under stumfilmstiden.

Det handlar om hur filmen som nöje var ett mycket billigt sådant. Vilket gjorde att vem som helst (läs, folk med mycket lite pengar att röra sig med, arbetare och andra fattigare människor) hade råd att inte bara underhålla sig själva, utan också bli påverkade av vad de blev underhållna av. Det handlar om att filmproducenter insåg vilket inflytande film hade. Likas om att medans filmen var billig att producera (enkla bio“salonger”, korta handlingar, enkla inspelningsplatser) så behövdes inte så mycket pengar för att skapa filmer. Vilket ledde till att många olika åsikter kom till tals för en allt större publik.

Det är ofta tyst om ”klass” i nutida politiska konversationer, och som Ross påpekar, alltmer så i USA både idag och historiskt sett. Det har däremot inte alltid varit så, och den tidiga filmen var ett lättillgängligt slagträ för både företag, arbetarrörelsen och olika politiska åskådningar att använda:

“Women’s rights advocates frequently persuaded theater managers to run suffragist films, such as Votes for Women (1912) or Eighty Million Women Want—? (1913), and to permit one of their members to speak to audiences during reel changes. Socialists in large cities like New York and Chicago and small towns like Aurora, Illinois, and Yolo, California, were equally successful in bringing radical speakers and films such as From Dusk to Dawn (1913) and The Jungle (1914) to their local houses.”

 

“Not everyone loved the movies, however. As working-class passions for film heated up, so too did the fears of conservative civic leaders. They were concerned that oppositional movements seen on screen or discussed in the theater might inspire similar working-class movements outside the theater, and felt they had to take action against this “dangerous” mix of politics and pleasure.”

 

Ross utforskar hur denna ”oro” går från efterfrågningar om censur för barnens (och “lättpåverkade” arbetares) skull, till att långsamt binda samman arbetare som inte är nöjda, till fackföreningarnas arbete, samt till bolsjeviker i tiden efter första världskriget.

Antalet filmer som visar arbetare och deras kamp mot deras arbetsgivare i ett positivt ljus, rasar dramatiskt för att bli ersatta av arbetare som framstår som dumma fånar som lätt blir ledda av arga eller korrumperade fackföreningsmän, ofta med kommunister från Ryssland bakom sig.

Kanske inte så konstigt att en sådan representation på filmduken, medfört en allmän – om än diffus – klasstillhörighet till den illa definierade medelklassen.

Ross använder ett språk som flyter lätt, och boken är både intressant och lättläst. Han går igenom en historia som har många grenar men som binds samman med den tidiga filmens utveckling, samt hur den amerikanska publiken påverkades av filmerna lika mycket, som de påverkades av vad de fick se.

Mats Hallenberg, Kampen om det allmänna bästa – Konflikter om privat och offentlig drift i Stockholms stad under 400 år / Lund : Nordic Academic Press, [2018], 294 s.

Politiken står i fokus i denna bok i vilken historikern Mats Hallenberg studerar hur Stockholms politiker har debatterat allmänintresse kontra egennytta under 400 år.

Syftet med boken är således att granska olika politiska konflikter rörande allmännyttiga verksamheter och att ge en förklaring på varför de styrande i Stockholms stad valde offentliga eller privata utförare av dessa sysslor.

Hallenberg vill med sin studie visa hur uppfattningen om det allmännas bästa har sett ut och vem eller vilka som fått företräda detta.

Den empiriska undersökningen i boken består av fem delstudier som är fördelade över fyra sekel. Dessa olika studier består bland annat av en undersökning om hur konflikterna kring privatiserad skatteuppbörd under svensk stormaktstid såg ut.

En annan studie ser närmare på debatten kring privatiseringen av Stockholms äldreomsorg mellan 1986 till 1996 medan en studie undersöker den kommunala latrintömningen från mitten av 1800-talet till bildandet av Stockholms reningsverk 1859.

Det gemensamma mellan studierna är dock att de är förlagda under perioder med växande organisationsformer samt att de utgör exempel på tillfällen då det rådde en politisk motsättning kring hur de allmännyttiga uppgifterna skulle organiseras och utföras. 

Vad som anses vara det allmännas bästa och hur detta ska uppnås har skiftat under de fyra sekel som undersökningen sträcker sig över. Under till exempel 1600-talet ansåg kungamakten att de hade rätten att själva definiera det allmänna bästa medan motståndarsidan hävdade att det måste finnas en gemenskap mellan härskare och undersåtar och att denna måste bygga på en direkt relation som inte påverkas av vinstdrivande entreprenörer.

Detta övergick under 1700-talet till tankar om borgerlig frihet utan inblandning från högre instans och att det allmänna bästa således var borgerskapets gemensamma angelägenhet. I takt med att stadens invånare ökade under 1800-talet ökade även de sociala och sanitära problemen vilket bidrog till att borgerskapet började tvivla på det enskilda menighetsbestyrets styrka och verkningsgrad.

Istället väcktes krav på ett politiskt offentligt styre som kunde planera den samhällsservice som krävdes. Dessa åsikter skiftade dock vid sekelskiftet 1900 då det hade uppstått en motståndarsida som hävdade att privat företagsamhet var mer effektiv och således billigare för staden än om stadens skötsel skedde på kommunal nivå. Dock fick dessa tankar inget gehör för än mot slutet av 1900-talet då borgerliga politiker argumenterade mot att allmän samhällsservice enbart kan garanteras av offentliga monopol. De menade istället att mångfald och konkurrens skulle leda till bättre organisering av (i det här fallet) äldreomsorgen.

I denna bok ger Hallenberg oss alltså ett historiskt perspektiv på de föreställningar, uppfattningar och idéer som ligger till grund för de argument som används idag när vinster i välfärden debatteras.

Kropotkin, Pjotr, En anarkists minnen / Stockholm : Natur & Kultur, 2018, 617 s.

Under sin exiltillvaro i England påbörjade Kropotkin (1842-1921) sin levnadsteckning i form av kortare följetonger i The Atlantic Monthly mellan åren 1898-1899. Knappt 120 år senare utkom, för första gången på svenska, detta verk i en oavkortad utgåva – och det är ett celebert sällskap den sällar sig till!

Den ingår nämligen i Natur & Kulturs klassikerserie ”Levande litteratur” där bland annat Dantes, Homeros och Darwins banbrytande verk ingår.

Och apropå Darwin så skrev Kropotkin, som väl torde kunna liknas vid ett geni, några år senare boken Inbördes hjälp. Detta verk var i korthet en skarp kritik mot socialdarwinistiska tankegångar. Kropotkin menade att just solidaritet inom arterna även är en viktig faktor inom evolutionsteorin. Här kan det vara värt att nämna att många av dagens biologer tagit djupt intryck av Kropotkins teser kring just detta.

För den som inte är närmare bekant med furst Pjotr Kropotkin kan hans självbiografi framstå som närmast osannolikt händelserik. Född och uppvuxen i Moskva i en familj som tillhörde det näst högsta skiktet inom den ryska aristokratin. Således blev det återkommande sommarresor till familjens förnäma lantegendom.

Redan tidigt hade Kropotkin börjat att tänka radikalt och han berättar kärleksfullt om de livegna som ständigt var närvarande under hans barndom. I 15-årsåldern ingick han, vilket länge hade varit faderns dröm, i en sorts exklusiv militärskola – pagekåren. Därigenom kunde han i förlängningen, tjäna tsar Alexander II. Efter att studierna avslutats, deltog han i en geografisk expedition i östra Siberien, där han ritade om världskartan som dessförinnan saknat bergskedjorna i området.

Allt som händer därefter uppmanas alla som ännu inte läst denna fantastiska bok, att ta reda på själva.

I stället låter jag Kropotkin själv avsluta detta lästips med några stycken som på ett bra sätt visar prov på den optimism som genomsyrar i stort sett varje sida av dessa memoarer:

Kunskap är en mäktig kraft. Människan vill ha kunskap. Men vi vet redan mycket! Vad skulle hända om denna kunskap – och bara den –

blev var mans egendom? Skulle inte vetenskapen själv göra så stora framsteg, och sporra människan framåt när det gäller produktion, uppfinningar och social organisation i sådan hast, att vi knappt kan föreställa oss det idag? (s.300-301)

 

The post Boktips februari 2019 appeared first on Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.

Boklån via ABF Stockholm

Tue, 2019-03-12 09:36

Från den 1 december 2018 kan du hämta ut dina hemlån, eller lämna tillbaka dina hemlån, på ABF Stockholm, Sveavägen 41. 

 

Instruktioner i korthet:

  • Beställ dina böcker via katalogen http://www.arbark.se/sv/bibliotekskatalog/
  • Välj utlämningsställe ”ABF Stockholm”
  • Efter 2 dagar kan böckerna hämtas ut på ABF efter att du uppvisat din legitimation
  • Alla frågor besvaras av forskarexpeditionen, ring 08-412 39 29 eller maila, på forskarexpedition[a]arbark.se

 

Observera – Endast hemlån kan lämnas ut till filial ABF Stockholm, Sveavägen 41. Ej lån som enligt katalogen är markerade som läsesalslån. Läsesalslån kan endast läsas på plats hos oss i Flemingsberg.

Har du inte lånekort hos oss?

Kontakta forskarexpedition[a]arbark.se så hjälper vi dig.

Se ABF Stockholms webbsida för deras öppettider.

The post Boklån via ABF Stockholm appeared first on Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.

Boktips, tema : kvinnodagen

Wed, 2019-03-06 16:36

Michelle Haberland, Striking beauties : women apparel workers in the U.S. South, 1930-2000 / Athens : The University of Georgia Press, 2015, xi, 228 s.

Klädtillverkningen i den amerikanska södern är på grund av sin storlek, sitt beroende av kvinnlig arbetskraft samt dess breda geografiska räckvidd en viktig men ofta förbisedd industri i historieforskningen.

Haberland har genom att undersöka denna bransch – från dess stora expansion från slutet av 1930-talet till dess nedläggning i slutet av det tjugonde århundradet – lyckats fånga, synliggöra och förbinda de problem som yrkesarbetande kvinnor mött i modern historia samt söderns kultur- och arbetshistoria.

I denna bok får vi ta del av hur klädtillverkningsindustrin bidrog till tillväxten av fackföreningar, ny teknik och kapitalinvesteringar men även hur denna industri bidrog till spänningar och konflikter orsakade av ras och könsskillnader, inte bara i den amerikanska södern utan i landet som helhet.

Sheila Rowbotham, Rebel crossings : new women, free lovers, and radicals in Britain and America / London ; Verso, 2016, 502 s.

I denna bok får vi följa sex individer från Storbritannien i skiftet mellan 1800-tal till 1900-tal. Rowbotham låter oss följa med på dessa personers resa i vilken de rör sig från Storbritannien och den gamla världens värderingar mot USA och den nya världens utopier.

Genom dessa personers förflyttningar både i faktisk- och metaforisk mening ges läsaren ett fascinerande perspektiv på feminismens, socialismens och anarkismens historiska växelverkan. Vi får även en bild av den begynnande självkänsla som började medvetandegöras hos kvinnor under denna period vilken spelade – och har spelat, en mycket vital roll för kvinnor som sökt och kämpat för frigörelse.

Katharina Karcher, Sisters in arms : militant feminisms in the Federal Republic of Germany since 1968 / New York : Berghahn, 2017, ix, 163 s.

I den här boken redogör Karcher för hur feministiska idéer började antas av västtyska vänsterorganisationer från 1960-talet och framåt.

Karcher ger ett nytt och uppfriskande perspektiv på hur grupper som Baader-Meinhof Gruppen, Red Army Faction (RAF) men även mer bortglömda grupper av aktivistiska kvinnor som Red Zora genom sina våldsamma taktiker och radikala handlingar konfronterande och utmanade angelägenheter som abortförbudet, våld mot kvinnor och villkoren för kvinnliga arbetare i tredje världen.

Men boken presenterar inte enbart en ensidig bild av dessa grupper och de aktioner de deltog i, den visar också att dessa grupper ofta gick isär både ideologiskt och taktiskt samtidigt som de alla demonstrerade kraften av militant feminism i efterkrigets proteströrelser.

Catherine Morris, Rujeko Hockle (red.), We wanted a revolution : black radical women, 1965-85, a sourcebook / New York : Brooklyn Museum, 2017, 318 s.

Denna bok bygger på en utställning med samma namn som ställdes ut på Brooklyn Museum från 21 april till 17 september 2017. Själva utställningen undersöker de politiska, sociala, kulturella och estetiska prioriteringarna hos färgade kvinnor under framväxten av andra vågens feminism, vilket gör den till en av de första stora utställningarna som lyfter fram färgade kvinnornas röster och erfarenheter.

Utställningen har bidragit till att förändra de uppfattningar som finns kring denna betydande periods inställning till ras, feminism och politisk handling. Men den ger även goda exempel på hur periodens konstproduktion och konsthistoria såg ut.

Boken som är utgiven i samband med utställningen publicerar därtill en rad sällsynta och mindre kända dokument från samma period, producerade av artister, författare, kulturkritiker och konsthistoriker.

Dessa dokument innehåller till exempel artiklar, manifest och brev från viktiga publikationer.

Boken hjälper läsaren att utveckla ett nytt narrativ kring konsthistoria och feminism då den visar på den stora bredd av svarta kvinnor som skapade konst och även engagerade sig i konstvärlden och politiken från mitten av 1960-talet till mitten av 1980-talet.

Det finns även ackompanjerande volym som bland annat innehåller essäer, intervjuer, fotografier och en bibliografi.

Premilla Nadasen, Household workers unite: the untold story of African American women who built a movement / Boston: Beacon Press, 2015, 240 s.

De afroamerikanska hemarbetare som levde och verkade från 1950-talet till 1970-talet är en historiskt missförstådd yrkesgrupp enligt Nadasen. Denna bok reda ut de otaliga myter och missuppfattningar som finns kring denna grupp.


Till skillnad mot vad kanske många tror så var dessa kvinnor inte alls maktlösa offer inför de fördomar och den rasism som präglade samhället och deras arbetsgivare under denna tidsperiod.

Tvärtom utvecklade de unika strategier för social förändring och bildade aldrig tidigare skådade allianser med aktivister när det gällde både kvinnors- och afroamerikanska medborgares rättigheter.

I denna bok får vi genom personliga berättelser ta del av hur denna yrkesgrupp oupphörligt möttes och organiserade sig för att ge deras yrke värdighet, juridiskt erkännande, högre löner och bättre arbetsförhållanden.

Edda Manga, Rebecca Vinthagen (red.), Utvägar : feministiska allianser för en solidarisk framtid / Stockholm : Ordfront, 2015, 213 s.

Genom intervjuer, essäer, tal, samtal och poesi har i denna antologi ett antal betydande personer inom feminismen bidragit med sina visioner kring hur en feministisk framtid kan se ut.

Antologin utgår ifrån kvinnorättskonferensen Nordiskt Forum som hölls i Malmö i juni 2014. I boken presenteras således ståndpunkter och reflektioner från de som deltog i konferensen men den innehåller även röster från den aktivistiska Feministisk Festival Malmö som ägde rum samtidigt.

I texterna ryms rasifierade-, trans- och funktionsnedsattas perspektiv men även röster från de som inte alls brukar inkluderas.

Efter en genomläsning av texterna i boken får läsaren dels en temperaturmätning på det politiska klimatet 2014–2015 med en brinnande flyktingkris och exploderande nationalism samtidigt som den lämnar efter sig en hoppfull bild av att genom kamp och ett starkt systerskap kan vi förändra framtiden. 

Kristen Ghodsee, Second world, second sex : socialist women’s activism and global solidarity during the Cold war / Durham: Duke University Press, 2018, 306 s.

Den dominerande insats för kvinnors rättigheter som i FN gjordes av kvinnor från de statssocialistiska länderna i Östeuropa, ”den andra världen”, har tenderat att falla i glömska eller bli ignorerad.

Ghodsee fokuserar på dessa och afrikanska kvinnors aktivism under det av FN proklamerade Internationella kvinnoåret (1975) och det därpå följande Kvinnornas årtionde (1976-1985). 

Boken pekar dessutom på avgörande skillnader vad gäller tankevärld, utgångspunkter och strategi mellan en snarast opolitisk västerländsk feminism och en politisk (socialistisk) sådan i andra och tredje världen.

Kristen Ghodsee, Why women have better sex under socialism : and other arguments for economic independence / New York : Nation Books, 2018, 220 s.

Ghodsee har under en lång följd av år studerat vad som hände med östeuropeiska kvinnors rättigheter under övergången från statssocialism till kapitalism.

Utan att skygga för det tidigare systemets avigsidor, kan hon ändå konstatera att socialism kan leda till ekonomiskt oberoende, ökad jämlikhet mellan könen, bättre arbetsvillkor och en bättre balans mellan arbete och övrigt liv. 

Hon pekar på motsatsen vad gäller livet under kapitalism: markanta inkomstklyftor och ojämlikhet mellan man och kvinna, större delen av ett oavlönat hushålls- och vårdarbete faller på kvinnor, minskad eller försvunnen möjlighet till laglig abort, kraftigt ökad prostitution…

Friederike Beier, Lisa Yashodara Haller, Lea Haneberg (red.), Materializing feminism : postitionierungen zu ökonomie, staat und identität / Münster : Unrast, 2018, 239 s.

Utgångspunkten är att vi lever i en kapitalistisk värld och att vi inte kan bortse från detta. Kapitalismen griper in i och färgar samtliga sociala förhållanden. Så även, naturligtvis och följaktligen, de förhållanden som råder mellan könen.

Denna antologi önskar förtydliga detta i syfte att förändra och talar för en materialistisk feminism som riktar fokus och kritik mot rådande ekonomiska, samhälleliga och politiska förhållanden, söker en motståndspraxis och motstrategi.

Frigga Haug: Der im gehen erkundete weg : marxismus-feminismus / Hamburg : Argument, 2015, 384 s.

Vad är marxistisk feminism?

Hur ser förhållandet marxism feminism ut?

I syfte att reda ut och förklara ger sig Frigga Haug ut på en slingrande resa genom historien. Att denna resa även bär självbiografiska drag är inte märkligt – Frigga Haug, född 1937, har en lång bana som aktivist på vänsterkanten bakom sig och har ägnat en stor del av sin forskarkarriär åt frågor som kretsar kring kollektiva minnesprocesser och feminism och marxism.

Sara Ahmed, Att leva feministiskt / Hägersten : Tankekraft, 2017, 323 s.

 ”Feministisk medvetenhet kan kännas som när en strömbrytare slås på.

Att stänga av kan vara nödvändigt för att överleva i den värld som vi befinner oss i, som inte är en feministisk värld. Feministisk medvetenhet är när standardläget är att ha strömbrytaren på. Om du inte slår av den är du på. Kanske är detta motsatsen till det vanliga läget, där du behöver kopplas om för att vara på. Inte undra på: det kan vara utmattande.

Ibland kan det till och med kännas som om du blir lika utmattad, eller mer utmattad, av att lägga märke till sexism och rasism: det är trots allt när du lägger märke till det som det blir verkligt. Och ibland kan det vara frestande att tänka: det skulle vara mindre jobbigt om jag bara kunde sluta lägga märke till sexism och rasism. Det vore lättare att släta över det.

Själv tycker jag inte att det är ett enkelt alternativ. Och jag tror inte att det alltid är tillgängligt som alternativ: för när du väl släppt in världen skulle du behöva sluta vara det subjekt du har blivit för att kunna avskärma dig från den. Jag tror att det är givet: när du väl blir en person som lägger märke till sexism och rasism är det svårt att sluta vara den personen.” (45f.)

Karolina Hansson & Elina Pahnke (red.), Sexjournalen / Stockholm : Leopard förlag, 2015, 153 s.

Denna tämligen unika antologi inleds med dessa två meningar:

”Vi får höra att vi är horor när vi ligger. Vi får höra att vi är tråkiga och pryda om vi låter bli.” (s.7)

Tyvärr är detta sant i alldeles för hög utsträckning, emedan kvinnans sexualitet traditionellt definieras utifrån manliga kriterier.

För att skapa en motbild i förhållande till det förhärskande manliga perspektivet har bokens redaktörer bett 40 unga tjejer att med egna ord beskriva sin sexualitet och sina olika erfarenheter av den – alltifrån det mjuka och roliga, till det kåta och snuskiga.

Det är med andra ord en mycket viktig bok i en ständigt pågående kamp som kvinnor i alla åldrar för i syfte att låta var och en definiera sin egen sexualitet.

Eller som ”Elin” skriver i rubrikstil:

”Jag knullar i motvind […] Jag knullar i protest” (s. 147-148)

Vered Kraus, Yuval P. Yonay, Facing barriers : Palestinian women in a jewish-dominated labor market / Cambridge : Cambridge university press, 2018, xv, 285 s.

Sakta men säkert har palestinska kvinnor börjat kunna arbeta som en minoritet på den legala arbetsmarknaden i Israel.

Föga förvånande är skillnaden i fråga om arbetslöshet och lön är högre respektive lägre för de palestinska kvinnorna än för de judiska. En vanlig förklaring till detta är att diskrepansen kan härledas till den arabiska kulturen och den islamska trosuppfattningen.

Författarna till denna vetenskapligt väl belagda bok lyckas däremot peka ut andra, mer känsliga, orsaker, nämligen: den israeliska statens politik och en påtaglig diskriminering i landet.

Genom att studera kvinnor tillhörande diverse palestinska grupper, såsom muslimer, beduiner, druser, kristna och palestinier som inte är bosatta i Jerusalem, påvisar de hur levnadsvillkoren för kvinnor i samtliga nyssnämnda grupper påverkar deras möjlighet att få ett jobb och vad för slags jobb de kan få.

Alexis Leanna Henshaw, Why women rebel : understanding women’s participation in armed rebel groups / London : Routledge, 2017, xiii, 133 s.

Hur många kvinnor deltar i väpnade motståndsrörelser, och på vilka bevekelsegrunder gör de det?

Dessa är de övergripande frågor som besvaras i boken, vars författare samlat in och analyserat uppgifter från över 70 rebellgrupper över hela världen.

Det visar sig att kvinnor på olika sätt deltar i en betydande majoritet av de studerade motståndsrörelserna och att de oftast går med i vänsterorienterade sådana. Huvudsakligen agerar kvinnor som ingår i en rebellgrupp stöd till de stridande männen och är själva inte i närheten av striderna, även om det finns grupper där kvinnor strider och även har ledande positioner av något slag.

Boken rekommenderas till alla som är intresserade av politisk forskning, internationella relationer, samt genus- och kvinnostudier.

Toupin, Louise, Wages for housework : a history of an international feminist movement, 1972-77 / London : Pluto press, 2018, x, 323 s.

”The International Wages for Housework Campaign” var en global feministisk och social rörelse, som tog sin början inom ett nybildat internationellt feministiskt kollektiv, grundat i den italienska staden Padua 1972 och som upphörde sex år senare.

Genom organiserat motstånd och offentliga debatter rörande hur arbetsfördelningen mellan könen baserades på förlegade könsroller. Där männen vanligen löneslavade fick kvinnan oftast slava i hemmet, samt ta hand om eventuella barn. Därav följde en ojämlikhet, där dessa män per definition hade mer fritid än kvinnorna.

I denna vederhäftiga bok presenteras, för första gången på engelska (ty boken är översatt), rörelsens historia ur ett internationellt perspektiv. Toupin har verkligen gått grundligt tillväga i arkiven i ett halvdussin länder, samt intervjuer med några av rörelsens grundare och aktivister.

Shahrzad Mojab, (red.), Marxism and feminism / London : Zed books, 2015, viii, 392 s.

I denna antologi har Mojab samlat 15 essäer som på olika sätt belyser hur marxismen och feminismen förhåller sig till – och kan korsbefrukta – varandra.

Bakom essäerna står 13 akademiker verksamma inom en mängd olika discipliner.

Antologin är indelad i två delar, där den första tar upp frågan om klass och ras inom marxismen och feminismen och den senare fokuserar på marxist-feministiska nyckelord. Essäerna behandlar ämnen såsom genusrelationer, demokrati, olika former av patriarkat, intersektionalitet, nationer och nationalism och revolution.

Det är bara att hoppas att så många kvinnor och män som möjligt läser ”Marxism and feminism”.

Lorraine Bayard de Volo, Women and the Cuban insurrection : how gender shaped Castro’s victory / Cambridge : Cambridge university press, 2018, xi, 272 s.

Som ett korrektiv till den gängse bilden av den kubanska revolutionen blir läsaren här serverad en historieskrivning som slår hål på det maskulina narritiv som länge präglat hur denna händelse beskrivits.

Med hjälp genusanalys, vittnesmål från kvinnliga rebeller och arkivmaterial påvisar författaren vilken avgörande roll kvinnor hade för revolutionärernas seger – framförallt när det gällde sådant som att smuggla varor, gömma vapen och sprida propaganda, men även på slagfälten. 

Utöver detta hittar hon även belägg för att maskulinitet och feminitet användes som taktiska vapen i striden för att få det kubanska folket på revolutionärernas sida.

Carl A. Stabile, The broadcast 41 : women and the anti-communist blacklist / London : Goldsmiths Press, 2018, 274 s.

När det kalla kriget ännu var ungt, blev 41 kvinnor svartlistade och utestängda från sina arbeten inom den amerikanska radio- och televisionsindustrin.

Den uttalade anklagelsen från en dominerande vit och manlig omgivning var att de var kommunister.

Men Stabile visar att det handlade om något djupare än så, att de bedömdes vara alltför progressiva och att de ansågs vilja framföra en bild av verkligheten som inte stämde överens med bilden av den traditionella amerikanska familjen och andra hyllade amerikanska värderingar.

Genom att svartlista dessa kvinnor kunde den traditionella vita och mansdominerade bilden av familj och samhälle stadfästas utan konkurrens.

Boken skildrar dessa svartlistade kvinnors liv och arbete. Men den skildrar även den andra sidan, starka antikommunistiska krafter dominerade av vita, av företagsledare och politiker som Ronald Reagan och inte minst J. Edgar Hoover och FBI.

Anne Zacharias-Walsh, Our unions, our selves : the rise of feminist labor unions in Japan / Ithaca, London : ILR Press, 2016, 216 s.

Boken Our Unions, Our Selves… utforskar hur skillnader i den japanska fackföreningsrörelsen och arbetsmarknaden har påverkat japanska kvinnors möjligheter. Även deras arbetsliv, då de ofta hamnar i lågavlönade och tillfälliga arbeten medan männens karriärer är oftare fulltid och permanenta.

Till detta kommer att en stor del av fackföreningarna är bundna inte till industri eller region, utan till företagen, och oftast fokuserar på de permanenta arbetstagarnas problem (männens).

En lösning var fackföreningsrörelser som var endast för kvinnor, men som Zacharias-Walsh blev varse om, så var det svårt för dessa gräsrotsrörelser att få större medlemstal och sprida sin influens.

Boken har två delar; en som följer två grundare av Women’s Union Tokyo, och en som följer ett projekt mellan fackföreningsaktivister i både USA och Japan för att utveckla de japanska kvinnornas möjligheter att stärka sina fackföreningar och genom dem, förhoppningsvis påverka sin situation i arbetslivet.

Emma Goldman, Anarchy and the sex question : essays on women and emancipation, 1896-1926 / Oakland : PM Press, 2016, 150 s.

För Emma Goldman var anarkism en stor drivkraft i livet, både av sig själv, och som grunden i hur livet (samhället, och människan) skulle formas.

Men likaså har sex en fundamental plats, i livet, i samhället, i relationer, och, på så vis, i anarkismen.

Goldman skrev aldrig någon längre, sammanhängande text om sex, kvinnors relation till sex och kärlek, och anarkism, utan, som Shawn Wilbur visar på i sin introduktion av den samling texter från Goldman om dessa ämnen, så var hennes tankar om detta spridda ut i tal, intervjuer och (publicerade och opublicerade) korta texter igenom hennes liv.

Det är vad denna bok både exemplifierar och samlar, och även om saknaden av en sammanhängande tråd kan vara frustrerande för något så vitalt, är det kanske det som bevisar det fundamentala i Goldmans idéer om sex och anarkism; det fanns ingen möjlighet att samla detta till en längre sammanhängande text.

Emily K. Hobson, Lavender and red : liberation and solidarity in the gay and lesbian left / Oakland : University of California Press, 2016, 309 s.

Historien om USAs HBT-rörelse har ofta varit definierad av Stonewall och kampen mot AIDS, nästan till en sådan grad att allt annat mellan dessa har försvunnit ur historien.

Lavender and Red motverkar denna historieskrivning genom att fokusera på vänsterradikala homosexuella aktivister, som band samman kampen för HBT-personers rättigheter till socialism, antimilitarism och antikolonialism, speciellt mot USAs utrikespolitik under kalla kriget och gentemot Latin- och Centralamerika.

Hobson ryggar däremot inte från faktumet att många av dessa vänsterradikala HBT-grupper var i majoriteten vita, speciellt i San Fransiscos Bay Area. Vilket är det område och de grupper Hobson fokuserar på genom åren 1969-1991, från kalla kriget upp genom kampen mot AIDS, vilket också påverkar tiden bortom bokens omfång, då många av de aktivister som arbetat för dessa sakfrågor också dog i AIDS.

Detta leder till en annan sorts queeraktivism i tiden efter kampen mot AIDS, men som Hobson visar är tiden mellan Stonewall och AIDS-kampen mycket viktig i sig självt.

Tidigare boktips på samma tema: Veronica Palm, Systerskap : en feministisk idébok / Stockholm : Volante, 2018, 266 s.

Se: Boktips september 2018

Yvonne Hirdman, Medan jag var ung : ego-historia från 1900-talet / Stockholm : Ordfront, 2015, 367 s.

Se: Boktips januari 2016

Leta Hong Fincher, Betraying Big Brother : the feminist awakening in China / London : Verso, 2018, 248 s.

Se: Boktips november 2018

Johanna Palmström, Det gäller livet : en biografi om Gudrun Schyman / Stockholm : Leopard förlag, 2018, 364 s.

Se: Boktips september 2018

Elin Jäderström, Hennes excellens Agda Rössel : från banvaktstugan till FN-skrapan / Stockholm : Atlantis, 2018, 272 s.

Se: Boktips september 2018

Gunilla Carlstedt & Annika Forssén, Arbete för livet : kvinnor berättar om svenskt 1900-tal / Stockholm : Carlssons, 2018, 272 s.

Se: Boktips januari 2019

Laboria Cuboniks, The xenofeminist manifesto : a politics for alienation / Brooklyn : Verso, 2018, 95 s.

Se: Boktips januari 2019

Julia L. Mickenberg, American girls in red Russia : chasing the Soviet dream / Chicago : Chicago University Press, 2017, 427 s.

Se: Boktips november 2018

Holly Lewis: The politics of everybody : feminism, queer theory, and Marxism at the intersection / London : Zed Books, 2016, 340 s.

Se: Boktips mars 2016

Laurie Penny, Sex, lögner och revolution / Stockholm : Ordfront, 2015, 253 s.

Se: Boktips februari 2016

Lori Jo Marso, Politics with Beauvoir : freedom in the encounter/ Durham : Duke University Press, 2017, 253 s.

Se: Boktips november 2017

 

The post Boktips, tema : kvinnodagen appeared first on Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.

UR Samtiden – Kvinnohistoriskt arkiv – ”En värld av kvinnor”

Thu, 2019-02-14 12:00

Den svenska arbetarrörelsen är väl dokumenterad, men kvinnornas roll inom rörelsen har genom åren fått mindre uppmärksamhet. Här berättar forskaren Silke Neunsinger om projektet ”Worlds of Women” som arbetar med att synliggöra de svenska arbetarkvinnornas transnationella och internationella kontakter.

Inspelat den 26 oktober 2018 på Göteborgs universitet.

Arrangörer: KvinnSam, Uppsala universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek.

Produktionsår: 2018 Längd: 34:51 Tillgängligt till: 1 juli 2023

The post UR Samtiden – Kvinnohistoriskt arkiv – ”En värld av kvinnor” appeared first on Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.

”Besök arkivet” – en film om internationella kvinnodagen med Silke Neunsinger

Wed, 2019-02-13 17:13

Under januari hade vi besök av studentreportrarna Joel Levonen och Harald Andersson. De passade på att intervjua vår forskningsledare Silke Neunsinger om den internationella kvinnodagen.

Filmen delas via studentreportrarna med tillstånd av upphovsmännen.

 

Silke Neunsinger är forskningsledare hör hos oss på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.

Som forskningsledare och redaktör för tidskriften Arbetarhistoria är Silke Neunsinger en auktoritet på den så kallade kvinnofrågan och kvinnohistoria.

The post ”Besök arkivet” – en film om internationella kvinnodagen med Silke Neunsinger appeared first on Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.

Vi finns nu på Stockholmskällan!

Tue, 2019-02-12 16:19

2017 skrevs avtal mellan Stockholmskällan och Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Vi har nu nära årsskiftet 2018/2019 levererat en rad poster till Stockholmskällan. Långt fler än vad vi initialt hade planerat! Läs mer nedan. 

Två av posterna som återfinns bland det publicerade materialet rör de strejkande telefonisterna, år 1922.

Tio dagar som skakade Stockholm – strejkande telefonister

Telegraf- och telefontjänstemannaförbundet hade tillsammans med arbetsgivarna skrivit under ett kollektivavtal för de manliga arbetarna. Våren 1922 ville facket även ha ett kollektivavtal för de kvinnliga telefonisterna.

Telefonisterna krävde kortare arbetstid, löne-, semester- och sjukledighetsförmåner och att disciplinerings- och bestraffningssystem skulle ändras. Den 29 juni 1922 lämnade facket in sitt förslag. Arbetsgivarna var ovilliga och klockan sju på morgonen den 21 juli gick telefonisterna ut i strejk. Det blev inledningen till något som har kallats »tio dagar som skakade Stockholm».

Den socialdemokratiska regeringen tvingade arbetsgivarna till förhandlingsbordet för att teckna ett kollektivavtal. Fackförbundet fick garantier att de strejkande inte skulle avskedas. De strejkande återgick till arbetet.

Kollektivavtalets innehåll

Kollektivavtalets handlade om kortare arbetstid, löne-, semester- och sjukledighetsförmåner och att disciplinerings- och bestraffningssystem skulle ändras.

Den socialdemokratiska regeringen tvingade arbetsgivarna till förhandlingsbordet för att skriva på ett kollektivavtal.

Arbetsgivarna i Telegrafverket valde då att skiva under ett kollektivavtal med en mera foglig motståndare, det Kvinnliga telefonarbetarförbundet.

Se mer på Stockholmskällan:

Telefonisterna skriver ned sina krav

Tio dagar som skakade Stockholm, telefonisterna strejkar

 

Telefonisterna i Telegraf- och telefontjänstemannaförbundet sitter våren 1922 och skriver ned sina krav i ett kollektivavtalsförslag: O Sundin, PO Eriksson, F Mûrdahl och B Herzén. Fotosamlingen, ARAB. Refkod: 1781/o/1/3/001

Efter att den socialdemokratiska regeringen tvingade arbetsgivarna till förhandlingsbordet för att teckna kollektivavtal, fick fackförbundet garantier att de strejkande inte skulle avskedas. De strejkande återgick till arbetet. Först i kön på bilden är de som satt i den lokala fackföreningens styrelse. Fotosamlingen, ARAB, Refkod: 1781/o/1/3/001

The post Vi finns nu på Stockholmskällan! appeared first on Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.

Om kampen för att ge samerna en chans att överleva – ett nedslag i John Takmans personarkiv

Tue, 2019-02-05 17:18

John Takmans personarkiv är en rik källa till de olika frågor som han som socialläkare och politiskt engagerad intresserade sig för. Den 6 februari firas samernas nationaldag. Vi publicerar därför idag denna artikel om material från Takmans arkiv, där frågan om samernas överlevnad särskilt lyfts fram. Den kan ses som en historisk inblick inte bara i svensk arbetarrörelse och vänsterpolitik utan även i Takmans personliga engagemang. 

John Takman, utanför Ny Dags redaktion på Kungsgatan 84 (årtal saknas), beskuren bild från Fotosamlingen ARAB. refkod: 3331:1934

Idag är det samernas nationaldag, som firas varje år för att högtidlighålla minnet av den första samiska kongressen som ägde rum 6 februari 1917 i Trondheim. Antalet samer i Sverige idag uppskattas till c:a 20-40.000, varav 4677 är renägare – av vilka 9 av 10 bor i Norrbotten.
Även om renskötseln är en stark symbol för den samiska kulturen är alltså den stora majoriteten av samer och folk med samiskt ursprung inte renägare, och så har det varit under lång tid. Dels har det historiskt sett funnits många samer som snarare livnärt sig på jakt och fiske, men framförallt lever numera den stora majoriteten av samer i städer. Inom den samiska folkgruppen som helhet uppskattas att c:a 40-45% talar samiska, efter åratal av tvångsförsvenskning kombinerat med att många samer under lång tid levt i orter med svensk majoritetsbefolkning.

I vårt bestånd återfinns visst material som rör samiska frågor, däribland tre artiklar skrivna 1964 och 1971 av socialläkaren John Takman, kanske främst känd för sitt stora engagemang för de svenska romernas medborgerliga rättigheter och som starkt pro-sovjetisk kommunist.

I artikeln ”Skrämmande misär i samebyar” (Ny Dag 6 april 1964) citerar Takman tidskriften Samefolket som i en artikel samma år berättar om en utredning av de sociala förhållandena i en sameby utanför Kiruna:

Skrämmande förhållanden om bostadsmisär för samerna framkommer i den utredning som verkställes av byråålderman Gustaf Johansson i Övre Soppero på uppdrag av Kiruna socialnämnd. 74 procent av renskötarna inom den undersökta samebyn Saarivuoma bor i direkt hälsovådliga och utdömda förhyrda ruckel och uthus. I genomsnitt finns fem personer i varje rum. En och annan familj bor dessutom i torvgammen.
Den kris som kännetecknar förhållandena inom renskötseln framgår bl.a. av att var tredje familj tvingas anlita socialvården för livsuppehället. Byns renhjord har minskat från 14.000 djur till 7.000 de senaste tolv åren. Samerna har i sin nöd tvingats tära på renkapitalet och slakta mera årligen än återväxten ger tillbaka.

Dessa förhållanden förklarar Takman med vad han kallar ”det medeltida förmyndarvälde de alltjämt lyder under”. I sina artiklar drar han återkommande paralleller till de svenska romernas och de nordamerikanska ursprungsfolkens situation och argumenterar för en kraftigt förändrad maktbalans till samernas fördel och för omfattande statligt stöd till effektivisering av rennäringen. Takman beskriver också i sina artiklar hur allt fler framförallt unga samer hade tvingats överge renskötseln och att de inte sällan hade svårt att försörja sig när de bosatte sig i närliggande tätorter där avfolkningen redan hade inletts och antalet arbetstillfällen var begränsad. Han antyder också i artiklarna att denna utveckling kunde tänkas fördjupas om inte kraftfulla åtgärder vidtogs, och talar om en risk för ”utplåning” av samerna som etnisk minoritet.

I artikeln ”Samerna och kolonialväldet” (Ny Dag 7 april 1964) skriver Takman:

Snabba åtgärder inom jordbruksdepartementets ram är mer än väl motiverade. Men de kommer inte att beröra mer än hälften av de samer som är aktuella. Här behövs av allt att döma också en skyndsam undersökning om vad som krävs för att ge moderna bostäder, yrkesutbildning och differentierad sysselsättning åt de många samer som blivit bofasta i samhällen som saknar industrier och redan är hårt drabbade av arbetslöshet, stora socialvårdskostnader och höga skatter.

[…]

En substantiell och snabb statlig hjälp till självhjälp för samerna skulle – föreställer jag mej – kunna bidra till en ekonomisk uppryckning i många av de norrländska samhällen som de senaste två decennierna avfolkats och stagnerat. Samernas intressen har naturligtvis inte heller tidigare stått i strid mot den övriga befolkningens intresse. Men en politik i överensstämmelse med den antydda skulle påtagligt visa att den övriga befolkningen i Norrland har all anledning att kämpa på samernas sida, att samernas intressen kort sagt sammanfaller med övriga arbetande norrlänningars intressen.

I Ny Dag 14-18 maj 1971 med artikeln ”Samerna och övriga i inre Norrland har gemensamma intressen att bevaka” går Takman i replik mot två artiklar i Norrländska Socialdemokraten 5 och 7 maj samma år. Dessa artiklar riktade skarp kritik mot Vänsterpartiet kommunisternas (och de borgerliga partiernas) samepolitik. I Norrländska Socialdemokraten 5 maj citeras Kirunas dåvarande kommunfullmäktigeordförande Rolf Dahlström, som menade att denna politik skulle ”[…] ta knäcken på turismen och allt friluftsliv”, och i samma tidnings ledare 7 maj talas det om hotande ”ödesdigra lagskärpningar” som de menade skulle betyda att ”hela fjällregionen bland annat i Norrbotten beläggs med tabu för allt annat än samisk verksamhet”.

Denna kritik beskrivs i en bildtext i Ny Dag-artikeln på följande fräna sätt: ”Vissa krafter försöker i Norrbotten hetsa fram en folkstämning mot den samiska minoriteten. Men kampen för att ge samerna en chans att överleva är en del av den gemensamma kampen för Norrbotten. Därför måste man tillbakavisa reaktionära försök att spela ut skilda grupper mot varann.”

Takman fortsätter genom att citera en av Vänsterpartiet kommunisternas två samepolitiska riksdagsmotioner 1971 (Motion 1971:1048, Om åtgärder till stöd för samebefolkningen) rörande det förslag till ny rennäringslag som riksdagen behandlade det året:

En satsning på en utveckling även av sådana orter, där samer är bosatta men där befolkningsunderlaget i övrigt bedöms som litet för särskilda regionalpolitiska åtgärder, skulle inte bara bidra till att förhindra samernas undergång som etnisk minoritet – den skulle också svetsa samman samebefolkningen med den övriga lokala befolkningen i gemensamma ansträngningar för en bättre framtid.

Samernas historia är präglad av kolonialisering och försök till tvångsassimilering, men också av strävanden att bevara den samiska kulturen. Den moderna historien är också kantad av återkommande rättsliga konflikter mellan samer, övrig lokalbefolkning, den svenska staten och diverse storföretag.

De skiftande verkligheter samer och folk med samiskt ursprung lever under idag är en produkt av dessa historiska processer. I kombination med den ekonomiska utvecklingen har dessa fört allt fler samer och folk med samiskt ursprung bort från traditionella samiska sätt att tjäna sitt levebröd till vad man i vardagligt tal skulle kunna kalla ett ”helt vanligt liv”. Det har i sin tur gett näring åt den ständigt pågående diskussionen bland samer, om vad det innebär att vara same.

Ny Dag 1964-04-06

John Takmans artiklar från 1964 och 1971 ger en personligt färgad bild av samernas levnadsförhållanden under en bestämd historisk period och ger en inblick i Vänsterpartiet kommunisternas hållning i samepolitiska frågor på den tiden. Konfrontationen mellan Takman/Vänsterpartiet kommunisterna och Norrländska Socialdemokraten 1971 antyder tidvis skarpa skiljelinjer mellan olika delar av arbetarrörelsen och vänstern i samepolitiska frågor. För den som är beredd att gräva finns möjlighet att hitta ytterligare material i våra samlingar som speglar dessa diskussioner och skiljelinjer under årens lopp. Och i John Takmans personarkiv finns, förutom de tre här refererade artiklarna, en betydande mängd ytterligare material om samiska frågor, t.ex. om ett möte mellan Yassir Arafat och unga samer 1983.

 

 

Ny Dag 1964-04-07

Källor:

http://www.samer.se/

John Takmans arkiv, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek

Motion 1971:1048, ”Om åtgärder till stöd för samebefolkningen”, Riksdagens webbplats 

Artiklar:

Ny Dag, 6 april 1964, artikel: ”Skrämmande misär i samebyar”, John Takman

Ny Dag 1971-05-14/18

Ny Dag, 7 april 1964, artikel: ”Samerna och kolonialväldet”, John Takman

Norrländska Socialdemokraten, 5 maj 1971,

Norrländska Socialdemokraten, 7 maj 1971, ledaren

Ny dag 14-18 maj 1971, artikel: ” Samerna och övriga i inre Norrland har gemensamma intressen att bevaka” John Takman

Vidare tips:

Arbetarhistoria, nr 136 2010:4, Martin Grass: ”»Arkiv för miljoner.» John Takmans arkiv – en utmaning för arkivarien”

samt i

Arkiv, samhälle och forskning, nr 2:2018, Martin Grass, ”»Arkiv för miljoner.» John Takmans arkiv – en utmaning för arkivarien”

 

 

The post Om kampen för att ge samerna en chans att överleva – ett nedslag i John Takmans personarkiv appeared first on Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.