Feed aggregator

Rosa Luxemburg & Karl Liebknecht - commemorating 100 years

by Almudena Rubio

Manuel Tabuenca Gutierrez is the son of CNT member Manuel Tabuenca Peña (Zaragoza, 1913- Mexico 1980). He was just 12 years old when the social revolution erupted in Barcelona in 1936. Now, at 94, he found the force to leave Mexico, where he lives, and travel to Amsterdam, together with his two daughters, Socorro and Rosa María. He came looking for information about his father among the CNT-FAI records deposited at the International Institute of Social History. 

Confluences Méditerranée
http://iremmo.org/confluences-mediterranee/

Proposta di numero tematico:
“Situazioni del lavoro e mobilitazioni operaie nel Mediterraneo”
Coord. Amin Allal, Elisabeth Longuenesse, Michele Scala

The School of Labor and Employment Relations at The Pennsylvania State University invites applications for the position of Post-Doctoral Scholar with the Center for Global Workers’ Rights.

This is a twelve-month position that begins on August 11, 2019

Protests and social movements are fuzzy objects to study. Scholars face a lack of clear boundaries, diversity-by-definition, and -often dramatic- changes over time. The field of social movement studies holds particular challenges to researchers with a view to getting the research design straight and becoming clear about the restrictions of an argument. These challenges contrast with the conditions of scientific production: the lion’s share of research on social movements and protests is realized in individual post-graduate projects.

 

Hosted by the Latin America and Caribbean Centre (LACC), London School of Economics and Political Science

La Société d’histoire de 1848 a le plaisir d’annoncer la tenue, les 19 et 20 juin prochains, de la première édition des Rencontres du XIXesiècle, organisées sous son parrainage. 

Fondazione Giangiacomo Feltrinelli is one of the major European centres of research and documentation in the fields of history, political science, economics and social scien-ces, with particular emphasis on the history of ideas, political cultures and democratic movements in the framework of globalization related phenomena. In recent years, Fon-dazione Feltrinelli has established fruitful collaborations with numerous research centres of excellence all over the world (e.g.

Journée d'études « De la mémoire à l'histoire orale : approches & perspectives » (Liège, La Cité Miroir, 27 février 2019)

Longtemps reléguée dans les coulisses de la recherche historique au profit de l’archive papier, l'archive orale fait l’objet d’un vif regain d’intérêt.

Présentation

Depuis plusieurs années, des  travaux étudient les formes de racialisation subies, ou revendiquées par certains groupes dans la société française, en particulier par les populations noires. Ils invitent également à analyser les usages sociaux de la notion de race – entendue comme un fait social et non biologique – en France et ils interrogent de façon générale la place à accorder à la « question raciale » dans l’historiographie française. Quelle histoire sociale des populations noires ces travaux permettent-ils de construire ?

Planetary Utopias, Capitalist Dystopias:  Justice, Nature & the Liberation of Life
Fifth annual conference of the World-Ecology Research Network

San Francisco
May 30-31, June 1, 2019
California Institute of Integral Studies Department of Anthropology and Social Change

Kim Scipes (Ed.), Building global labor solidarity : in a time of accelerating globalization / Chicago : Haymarket Books, 2016, xviii, 277 s.

”Proletarier aller Länder, vereinigt euch!” torde vara en av världshistoriens mest berömda deviser, samtidigt som den är något tvetydig. Förstådd som en uppmaning att världens alla proletärer ska förenas, har en sådan förening aldrig blivit av. (Även om arbetarrörelsen bildat en rad Internationaler med olika ideologiska riktningar, några av vilka består än idag).

Visserligen har de 170 åren efter den meningen sattes på pränt för första gången, varit de mest händelserika i fråga om teknologisk, kommunikativ och vetenskaplig utveckling. Globaliseringen av vår värld är i huvudsak en ekonomisk sådan. Detta har möjliggjort att skapandet av en produkt, vilken som helst, oftast påbörjas i ett låglöneland och sedan skickas därifrån, antingen till ett nytt led i produktionen, eller till en återförsäljare.

Det kan knappast ha undgått någon att de som arbetar i så kallade ”sweat shops” eller motsvarande, gör det under omänskliga former och saknar något som ens liknar ett kollektivavtal.

När den politiska debatten allt som oftast handlar om hur vi ska stärka vår konkurrenskraft i förhållande till övriga nationalstater, tycks tanken på en enad arbetarklass har förpassats till realpolitikens soprum. Däremot vidmakthålls själva kärnan i den tanken, en global solidaritet mellan arbetare, bland världens vänsteraktivister och intellektuella.

Redaktör Kim Scipes har sammanställt en förträfflig antologi som undersöker möjligheterna att skapa en bestående solidaritet mellan fackförbund runt om i världen i en tid när globaliseringen accelererar. Det kan inflikas att ett temanummer av tidskriften Working U.S.A. år 2014 var själva upprinnelsen till denna bok, som innehåller en brokig men i ämnet ytterst kunnig skara bidragsgivare.

Det råder ingen större brist på verk som behandlar frågor om global solidaritet mellan arbetare. Scipes konstaterar däremot att det saknas en teori om hur detta ska genomföras. I detta skiljer sig denna antologi, för även om den inte presenterar någon teori, har den som mål att försöka staka ut en väg för hur arbetarklassen analyserar/teoretiserar kring de möjligheter och risker som det kan innebära att skapa en solidaritet värd namnet mellan världens arbetare.

Föga förvånande ser fackföreningsrörelsen annorlunda ut i Förenta staterna än i Sverige. Där finns, enligt Scipes, två av grundproblemen som försvårar det solidariska arbetet mellan fackföreningar över världen. Det första grundproblemet är de så kallade ”business unions”; i korthet fackförbund som styrs som företag och endast är intresserade av att höja medlemmarnas löner och förbättra deras villkor. Dessa fackförbund är även mer eller mindre starkt nationalistiska och har inte heller några större invändningar mot den nyliberala kapitalismen. Grundproblem två, är själva nationalstaten Förenta staterna, som här kallas för ett ”imperium”.

Scipes och de övriga bidragsgivarnas resonemang i respektive bidrag skiljer sig åt. I korthet kan det dock sägas att det rör sig om bland annat specifika fallstudier, intervjuer, jämförande analyser, som alla har just solidariteten mellan fackföreningar i fokus. Dessutom tillför varje nytt bidrag till att fördjupa förståelsen för hur kapitlen hänger samman.

Anna Clark, The struggle for the breeches : gender and the making of the British working class / London : Rivers Oram Press, 1995, 416 s.

Anna Clarks The struggle for the breeches följer arbetarklassens formation och utveckling i Storbritannien under 1800 och tidigt 1900-tal. Bokens fokus riktas mot den patriarkala kulturen inom textilindustrin och textilrelaterat hantverk. Männens ställning var dominant och exklusiv inom textilhantverket, då exempelvis skräddare och skomakare så gott som uteslutande var män.

Deras fruar och barns arbete var ibland nödvändigt för att försörja hushållet, dock i andra, relaterade yrken, snarare än att jobba som medhjälpare till männen. Medan en kvinna kunde ägna sig åt att spinna, ägnade sig hennes make åt att väva. Clark visar hur detta kom att påverka såväl utvecklingen av textilrelaterade yrken och sysselsättningar, som utformningen av den växande arbetarklassen.

Författaren väver samman kvinnors nödvändiga arbete och arbetarklassmännens pendlande mellan att behöva den extra inkomsten och att försöka definiera sin manlighet inom arbetet och politiken. Dels som familjeförsörjare, dels som en medborgare med rösträtt och tillgång till det politiska livet.

Arbetarklassens män strävade nämligen efter det manlighetsbegrepp som definierats av medelklassmän. En man, skulle genom sitt förvärvsarbete försörja hushållet, samtidigt som kvinnan tog hand om hemmet. Att äga egendom förknippades också med att vara man och en förutsättning för att räknas som en röstberättigad medborgare.

Det handlade lika mycket om frågan: vem som får arbeta med vad, hur mycket lön de ska få för arbetet, vad som passar sig och vad som definieras som manligt i samhället:

The private sphere of marriage was often satirically depicted in popular literature as a bitter contest: the “struggle for the breeches” in which wives tried to rob husbands of their manly control (s. 1).

Boken kan ställas i relation till E. P. Thompsons The making of the English working class då Clark både börjar och avslutar boken med att citera denna bok. Inte så mycket som ett tillrättavisande svar som en alternativ utveckling av den, då Thompsons fokuserade i att framhålla (de manliga) hantverkarnas arbete i att utveckla och definiera arbetarklassen, medan Clark istället adderar både kvinnor och den bredare textilindustrin i sammanhanget.

The narrative of this book has become, by the end, a tragedy rather than the melodrama of E. P. Thompson’s story. His stirring tales of compromising villains, soul-crushing political economics, and heroic radical artisans triumphing in the working-class movement of 1832, is richly textured, nuanced, and theoretically inspiring. But adding gender to the story casts a more sorrowful light. … Although artisan culture transformed itself from drunken misogyny to respectable patriarchy, its exclusivism persisted. The fatal flaws of misogyny and patriarchy ultimately muted the radicalism of the British working class (s. 271).

Daniel Bodén, Systemmänniskan : en studie om människan, automationen och det senmoderna förnuftet / Uppsala : Institutionen för kulturantropologi och etnologi, Uppsala universitet, 2016, 211 s.

Har vår strävan efter att bygga ett modernt välfärdssamhälle med löneökningar och ökad levnadsstandard inneburit att vi satt så stor tillit till teknisk utveckling att vi rationaliserat bort oss själva? Vilka bakomliggande orsaker har bidragit till att vi anser det förnuftigt att automatisera de flesta tjänster som tidigare innebar mänsklig kontakt? Måste människor acceptera denna automation? Detta är några av de spörsmål som Daniel Bodén lyfter i sin etnologiskt inriktade avhandling Systemmänniskan. En studie om människan, automationen och det senmoderna förnuftet.

Avhandlingens empiriska studier spänner mellan 1960 till 2013. Fokus ligger på Skandinaviska Enskilda Bankens (SEB) utveckling av uttagsautomater och andra banktjänster samt när Försäkringskassan införde självbetjäningsapplikationer. Genom att undersöka dessa två organisationer och deras utveckling kan Bodén bland annat visa hur senkapitalismen påverkat människors levnadsvillkor. Men genom sin avhandling skapar han även en bild av den moderna samhällsutvecklingen och hur den trygghetsälskande folkhemsmänniskan utvecklades till den effektiva och flexibla marknadsekonomiskt styrda människan vi är idag.

En del i denna förändring beror enligt Bodén på att automatiseringen och avbyråkratiseringen i samhället gav sken av att ge människor mer egenmakt och delaktighet i beslutsfattandet som rörde deras egna liv. När du kan sköta dina ärenden på egen hand utan att behöva gå igenom krångliga byråkratiska processer eller möta någon myndighetsperson så får du känslan av större självbestämmande. Men Bodén menar dock att:

“Samtidigt som automationen hade befriat den senmoderna människan från pappersarbetets krångel så styrde den tillvaron genom att kanalisera hennes beslut längs de valmöjligheter som den själv erbjöd.” (s.185).

Denna avhandling är ett intressant inlägg i den historiematerialistiska- såväl som i den etnologiska forskningen då den belyser frågor kring kapitalismens omvandlingar och effekter på tjänsteutvecklingen och på människors vardag ur ett nytt perspektiv.

Eric Holt-Giménez, A foodie’s guide to capitalism : understanding the political economy of what we eat / New York : Monthly Review Press, 2017, 280 s.

“Do Foodies Need to Understand Capitalism?” är en fråga som Eric Holt-Giménez ställer i början av sin bok A Foodie’s Guide to Capitalism: Understanding the Political Economy of What We Eat. Svaret på den frågan är ett otvetydigt ja. Utan att förstå det kapitalistiska system som ligger bakom matindustrin är det omöjligt att göra bra val eller arbeta för en omvandling av denna industri menar Holt-Giménez.

Många människor som är engagerade i den så kallade “matrörelsen” fokuserar ofta på enstaka aspekter av matindustrin och försöker skapa en förändring på gräsrotsnivå. Dessvärre kommer dessa försök till reform inte bidra till så stor förändring då det är industrin i sin helhet som måste skakas om menar Holt-Giménez.

I boken argumenterar han således för att det är essentiellt att förstå att vi har ett kapitalistiskt system för att framställa den mat vi äter. Men han menar även att det är viktigt att vi förstår hur kapitalism fungerar för att kunna hitta svar på varför dagens rationaliserade jordbruk är inkompatibelt med den globala livsmedelsregimen, samt varför förtryckande strukturer har blivit etablerade i vårt matframställningssystem. Mat har idag blivit en handelsvara som vilken som helst. Det spelar ingen vilken typ av mat vi köper.

“It dosen’t matter if the food is fresh organic arugula or a Big Mac, teff from the highlands of Ethiopia, or Cheez-Whis from Walmart. It doesn’t matter whether you need it or not, whether it is good or bad for you, whether it is locally produced or traveled from afar or whether it was corralled, caged, free range, or led a happy life – if enough people want it (and have the money to buy it), someone will turn it into a commodity and sell it.”

Mitt i rådande klimatförändringar är en bok om mat och vilka kapitalistiska intressen som ligger bakom dess framställning mer relevant än någonsin. Genom en genomläsning av denna bok får du en insyn i detta oerhört intrikata ämne. Holt-Giménez begripliggör ämnets olika sidor för läsaren genom att anlägga ett dubbelt grepp då han använder matindustrin för att förklara grundläggande principer inom kapitalismen, samtidigt som han använder kapitalistiska ramverk för att skapa en förståelse för varför matindustrin fungerar som den gör.

 

The post Boktips december 2018 appeared first on Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.

Call for sessions and papers on Labour and Working Class History for the Thirteenth European Social Science History Conference (ESSHC), Leiden, The Netherlands, 18 – 21 March, 2020 

People’s History Museum (PHM) in Manchester is commemorating the bicentenary of the Peterloo Massacre, a monumental event in the city’s history, and a defining moment for Britain’s democracy.  It will do this through a programme of exhibitions, events and learning sessions that will explore the past, present and future of protest.

Conference organizers:

Christian Neuhäuser (TU Dortmund University), Gabriel Wollner (University of Bayreuth), Lea Ypi (London School of Economics), Nicholas Vrousalis (Universiteit Leiden), Robin Celikates (Universiteit van Amsterdam).

In cooperation with Wissenschaftskolleg Berlin and Rosa Luxemburg Stiftung.

 

Academic Programme

Wissenschaftskolleg Berlin, Wallotstr.14, 14193 Berlin

10th-11th of January 2019

 

Thursday, January 10th

GHI West, the Pacific Regional Office of the German Historical Institute Washington DC invites proposals for papers to be presented at the 3rd Bucerius Young Scholars Forum to be held at UC Berkeley, October 21-23, 2019. We seek proposals from post-doctoral scholars, recent PhDs, as well as those in the final stages of their dissertations with a background in history and/or related fields.

University of Hertfordshire, 7 June 2019 

Almost thirty years have passed since Maria Luddy, Margaret MacCurtain and Mary O’Dowd issued their agenda for Irish women’s history. Highlighting the paucity of research on women's lives, the agenda identified the family as a potential avenue of fruitful research.

Centre for Migration and Diaspora Studies (SOAS) Seminar Series

Transnational Labour Regimes, Migrant Labour and the Changing Territoriality of Korean Development 

Professor Dae-Oup Chang (Sogang University, Korea)

Wednesday 9th January, 5:15pm, Room G3 (Main Building) (SOAS)

East End Suffragettes: the photographs of Norah Smyth

8 January - 9 February 2019
Tues-Sat: 11.00-18.00 daily. Admission free.