Feed aggregator

Bill Levy Collection
“Suck was sexual revolution, wasn’t it? No, no, no, Suck was a magazine of art and literature with sex as its theme.” Anyway, the IISH staff was very keen on collecting material created by Bill Levy and in October 1974 a first transfer to the Institute was made. Finally in the summer of 2018 Susan Janssen and Bill Levy hand over all the remaining archival material of Suck, The Wet Dreams Film Festivals, and The Virgin Sperm Dancer. In 2019 fifty years after the first issue of Suck, the complete archive will be accessible.

Piston, Pen & Press is a new and interesting UK based labour history research project led by the University of Strathclyde with the University of Manchester and the National Railway Museum. Project aims to understand how industrial workers, from the 1840s to the 1910s, engaged with literary culture through writing, reading, and participation in wider cultural activities.

Graag nodigen wij u uit voor de feestelijke uitreiking van de IISG-Volkskrant Scriptieprijs 2018. Dit jaar vindt het plaats in de prachtige nieuwe Max Nettlauzaal op het IISG. Toegang is gratis, meldt u zich wel aan op secretar@iisg.nl.

The Berlin-based Forum Transregionale Studien, the Max Weber Stiftung – Deutsche Geisteswissenschaftliche Institute im Ausland and the Department of Arabic and Near Eastern Languages of the American University of Beirut (AUB) cordially invite doctoral and postdoctoral scholars from the humanities and social sciences, as well as research-oriented artists and writers, to apply for a Transregional Academy in the framework of the research program Europe in the Middle East – The Middle East in Europe (EUME).

Labour in History and Economics: Migration, Markets, and the Work Environment
15–16 April 2019
Oxford, UK

 

Welfare and Inequality in Marketizing Social Orders

Abstract

Labour in History and Economics: Migration, Markets, and the Work Environment

Call for Papers
15–16 April 2019
Oxford, UK

Tags: ELHN

International Organizations throughout the 20th and 21st Centuries: Successes, Failures, Transformations, and Challenges

Special issue of Acta Universitatis Carolinea Studia Territorialia

CONGRESO:
“Extremadura durante la Guerra Civil (1936-1939)”
(XIV ENCUENTRO HISTORIOGRÁFICO del GEHCEx).

CÁCERES, 16 y 17 de NOVIEMBRE de 2018.

Biblioteca Pública del Estado en Cáceres “A. Rodríguez-Moñino / M. Brey”.

PROGRAMA:

VIERNES, 16 de NOVIEMBRE de 2018.

17:00-17:15. RECEPCIÓN DE LOS ASISTENTES Y ENTREGA DE DOCUMENTACIÓN.

17:15: INAUGURACIÓN DEL CONGRESO.

Het droevige nieuws van het overlijden van Bert Altena (11 juli 1950 – 3 oktober 2018) is bij veel mensen hard aangekomen. Dat geldt ook voor de medewerkers van het IISG. Een paar collega's kennen hem nog als student aan de VU of van het spraakmakende congres van de OSGN over de geschiedenis van Suriname van 1974.

Fascisms and Antifascisms Since 1945
Radical History Review
Issue number 138 (October 2020)
Abstract Deadline: February 1, 2019
Co-Edited by Mark Bray, Jessica Namakkal, Eric Roubinek, and Giulia Ricco

EDITORIALE
Pensiero e azione

COSE NOSTRE
RebAl, verso la condivisione online delle risorse digitali
Progetto “Pinelli: una storia”
I Quaderni del Centro studi libertari
Grandi Opere in corso

ANNIVERSARI
Un Maggio indimenticabile

MEMORIA STORICA
René Lourau: l’autodissoluzione come momento socioanalitico
Storia dell’IWW in pillole: l’eredità wobbly in Sudafrica
di Roberto Viganò

BIOGRAFIE
Catina Willman, meglio nota come Catina Ciullo
a cura di Antonio Senta

Workers’ movements and strikes in the twenty-first century : a global perspective / edited by Jörg Nowak, Madhumita Dutta and Peter Birke. London: Rowman & Littlefield, 2018, 309 s.

Strejkerna och arbetarkampen återkom under 2000-talets början. Detta framförallt i Afrika, Asien och Latinamerika där det skedde en korresponderande framväxt av nya arbetarorganisationer och kollektiv, varav många var kvinnodominerande. Det går att se mönster och sammanhang, men vilka och hur?

I bokens förord sägs utvecklingen vara ojämlik, asymmetrisk, men ändå sammanflätad. Arbetare världen över genomsyras av ett kraftfullt missnöje och en stor motståndsvilja. Men det finns liten eller ingen öppen politisk debatt eller diskussion om möjlig politisk organisering och dess form och än mindre diskussion om andra ekonomiska och samhälleliga system än det rådande kapitalistiska. Detta kan enligt förordsförfattarna bero på att skapandet av en global arbetarklass ännu kan sägas vara i sin linda och att det råder misstro gentemot äldre former av politiska organisationer och fackföreningar. Samtidigt understrykes att undersökningar av strejker och arbetarkamp inte bör frikopplas från de större politiska frågor som rör vad för slags samhälle vi vill leva i.

Boken består utav 16 essäer som fokuserar på strejker och strejkrörelser i Asien, Afrika, Nord- och Sydamerika och Europa.

Jan Gerber, Karl Marx in Paris : die Entdeckung des Kommunismus / München: Piper, 2018, 238 s.

I mitten av oktober 1843 anlände en 25-årig och nygift Karl Marx till Paris. Vid det laget hade Rheinische Zeitung, den tidning som han skrivit i och varit ansvarig för, lagts ned av de preussiska makthavarna. Utled på Tyskland och det tyska, hoppades han finna friskare luft i Paris, världens då näst största stad (endast London var större) och enligt honom själv ”världens huvudstad”.

Han kom dit som ”Radikaldemokrat mit Restsympathien für den Liberalismus” (s. 25) och lämnade den 15 månader senare som kommunist. En starkt bidragande anledning till detta var att miljonstaden Paris var en kosmopolitisk träffpunkt för landsflyktiga radikaler och rebeller. Inte blott upprorens huvudstad utan även ett centrum för samhällskritiskt tänkande, ett möte mellan praxis och teori i en gryta som just då puttrade men snart (1848) skulle börja koka.

Marx skrev det som när det långt senare (1932) kom i tryck gavs titeln Ekonomisk-filosofiska manuskripten, medverkade i tidskriften Deutsch-Französischen Jahrbücher och från och med sommaren 1844 i veckomagasinet Vorwärts!. Under hans inflytande kom den tidskriften att utvecklas i kommunistisk riktning samtidigt som den var uttalat anti-preussisk, något som fick Preussen att trycka på för att få honom utvisad från Frankrike. Den andra februari 1845 tvingades Marx och hans familj lämna Paris för Bryssel.

Boken handlar således om hur Marx finner kommunismen och därmed även proletariatet, klassbegreppet och klasskampen. En kritisk synpunkt kan vara att den allt emellanåt kan tyckas gå lite väl snabbt fram vad gäller teori och historisk utveckling; den är skriven av en person som anser sig sitta med facit på hand och en sådan sits kan medföra en form av arrogans.

Miriam Frank, Out in the union : a labor history of queer America / Philadelphia : Temple University Press, 2014, xviii, 221 s.

I boken Out in the union: a labor history of queer America skriver Miriam Frank om den fortlöpande historien om amerikanska HBTQIA arbetare från mitten av 1960-talet till 2013. Detta är en unik bok då den till skillnad från många andra böcker som behandlar queerpersoners kamp, specifikt koncentrerar sig på HBTQIA-arbetstagare och deras engagemang med fackföreningar. För att kunna fånga in och berätta denna historia har hon under 20 års tid samlat in material genom att bland annat genomföra över hundra djupintervjuer med informanter ur denna grupp av arbetare.

Den bild hon sedan målar upp i boken visar att även om fackföreningarna i Amerika började bekräfta rättigheterna för homosexuella-, bisexuella-, och transarbetare redan på 1970-talet och 1980-talet – så förekommer det fortfarande stora problem med diskriminering och trakasserier mot dessa grupper både från fackföreningarnas sida och på arbetsplatserna.

Frank lyfter dock även fram en något ljusare bild, hon beskriver bland annat att det finns många lokala fackförbund arbetar tillsammans med HBTQIA-arbetare för dessa gruppers rättigheter både på arbetsplatsen och ute i samhället. Till exempel har queer-enheternas kamp i de lokala fackföreningarna lyckats introducera bland annat aidsutbildningsprogram och kampanjer för rätten att gifta sig på samma villkor som heterosexuella personer. Denna typ av arbete har sedermera stort inflytande på lokal och statlig lagstiftning som så småningom mynnar ut i fördelar för alla HBTQIA-personer i USA. Men boken undersöker även andra utmaningar som HBTQIA-personer ställs inför. En del av detta är hur komplext och utmanande det är att “komma ut” på sin arbetsplats och inom sitt fackförbund.

Med den här boken bidrar Frank således med en vinkel som hittills i stort sett varit bortglömd och förbisedd i den amerikanska arbetarhistorien.

 

Mark Steven, Splatter capital : the political economy of gore films / London : Repeater books, 2017, 167 s.

I år är det 200 år sedan Karl Marx föddes. Samma år publicerade även Mary Shelley (dotter till feministen Mary Wollstonecraft och en av anarkismens förgrundsgestalter William Godwin) sin med tiden världskända roman ”Frankenstein, or: the modern Prometheus”. Hon var vid den tiden gift med poeten och anti-våldsförespråkaren Peter Bysshe Shelley. Den som läst denna ”skräckroman” noggrant och eftertänksamt, torde se att ett väsentligt tema i Frankenstein är en skarp kritik mot de traumatiska konsekvenserna av den tidiga industriella kapitalismen.

Filmatiseringarna av Shelleys bok har varit många och av varierande kvalitet, men veterligen har ingen av dem behållit det antikapitalistiska temat. Så går det överhuvudtaget att göra en skräckfilm med en marxistisk/antikapitalistisk tendens?

I sin bok Splatter capital svarar Mark Stevens – en forskare knuten till universitet i New South Wales, där han bland annat undervisar i filmvetenskap – både ja och nej på den frågan, men intressant nog beskriver han den nyliberala värld vi lever i som en skräckfilm i sig.

Under 1900-talets tre sista decennier (det vill säga från tiden runt oljekrisen, genom hela den nyliberala 80-talet och framåt) började det plötsligt dyka upp alltfler skräckfilmer som visade så pass våldsamma dödsscener att de antingen totalförbjöds eller undergick omfattande censur. I samband med att VHS-spelaren blev allt vanligare i våra hem i början av 1980-talet blev videovåld ett hett debattämne i vårt land, medan de i till exempel Storbritannien talade om så kallade ”video nasties.”

I Splatter capital gör författaren en distinktion mellan våldsamma skräckfilmer; Så kallade ”slasherfilmer” (såsom Fredagen den 13:e-filmerna), ”splatterfilmer” (såsom Blood feast och Saw-filmerna). Slasherfilmer, hävdar författaren, följer nästan uteslutande samma mall: medelklassungdomar mördas av en vanligtvis maskerad antagonist som till sist tas av daga av en överlevare som därmed återställer den tidigare rådande ordningen. (Att de ungdomar som har sex och/eller nyttjat alkohol eller andra droger så gott som aldrig överlever är ytterligare ett tecken på att dessa filmer gemenligen har en konservativ tendens.)

Stevens marxistiska analys av sitt urval av splatterfilmer, däremot, blottlägger snudd på det rakt motsatta. En splatterfilm handlar primärt om det systematiska övervåld som åsamkas de mänskliga kropparna. Fienderna i dessa filmer är vanligtvis en svårdefinierad urkraft vars mordiska begär inte är personligt motiverade, utan vanligen klassbaserade. Här ser författaren ett tydligt samband mellan det grafiska våldet och den globala kapitalismen som något skadligt och dehumaniserande.

En styrka med Splatter capital är att den bjuder på en läsning om kapitalism i relation till våldsamma skräckfilmer, varvid den visar hur den globala kapitalismen är det mest mordiska produktionssätt och världssystem som någonsin har existerat:

”[T]he particular brand of horror mobilized in splatter is extremely responsive to the internal contradictions that threaten the future sustainability of capitalist accumulation is and always has been a nightmare of systematized bloodshed” (s. 13).

Mario Mieli, Towards a gay communism / London : Pluto Press, 2018, 269 s.

Mario Mieli var en ledande och radikal röst i Italiens framväxande HBTQ-rörelse på 70-talet, och Towards a Gay Communism kan nog figurera både som exempel och definieringen av hans stil. Boken är ursprungligen utgiven 1977, men har inte haft en fullständig utgåva på engelska förrän nu (en förkortad utgåva kom 1980). Användandet av termer och hur de definieras kan nog verka provocerande eller en aning konstigt idag men boken utgör en intressant utläggning om hur samhället ska kunna förändras.

Mieli binder samman marxism (där heterosexualitet, patriarkatet och det kapitalistiska samhället är ett) och psykoanalys (Freuds teorier om barnets sexualitet och hur från det den vuxna – och heterosexuella – sexualiteten formas), för att framhålla att det kapitalistiska samhället bara kan förändras om homosexualitet inte längre är förtryckt, både av samhället och individerna själva. Detta för att homosexuell attraktion är universell, men sublimerad i dem som inte identifierar sig själva som homosexuella, och han utgår från att om alla (homosexuell som heterosexuell) i dagens samhälle kunde erkänna att de är attraherade av både män och kvinnor så skulle det, tillsammans med att kvinnorna gör kvitt med de patriarkala krafterna i det kapitalistiska samhället, skapa den revolution som behövs för att gå vidare mot ett postkapitalistiskt samhälle.

“The collapse of the phallocratic system includes the collapse of the capitalist system, which rests on the masculinist and heterosexual foundation of society and on the repression and exploitation of Eros that together guarantee the perpetuation of alienated labour and hence the rule of capital. The revolutionary proletariat and the movement of revolutionary women are the two faces of the communist/human-community party, and the revolutionary homosexuals is its ass. Like transsexuality itself, the revolutionary movement is one and multiple.” (s. 255)

Tycka vad man tycka vill om psykoanalys, då den som sagt ligger till grund för Mielis teori om sexualitet, både den ”naturliga” och den som skapas av samhället och ska passa in i normen, den slutliga formen av hans teori är queer, och hans idéer låter väldigt moderna. Det är idéer och definitioner av ord som kallar tanken inte bara till idéer om bi/pansexualitet (återigen, så som det uttrycks i psykoanalys), men också ett visst mått av icke-binär queerhet, både sexuellt och socialt, som naturlig.

The post Boktips oktober 2018 appeared first on Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.

Rudolf Meidner-priset för forskning i fackföreningsrörelsens historia, 2018

Forskningsrådet vid Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek utlyser Rudolf Meidner-priset för forskning i fackföreningsrörelsens historia för 2018. Beträffande priset, vars summa för närvarande är sammanlagt 25 000 kr, gäller följande:

• Priset tilldelas i första hand framstående yngre forskare eller författare av publicerade arbeten, vilka väsentligt bidragit med ny kunskap om fackföreningsrörelsens historia eller angränsande ämnen. Till grund för bedömningen ligger inte bara arbetets vetenskapliga halt utan också dess informationsvärde och tillgänglighet för en bredare publik.
• Prissumman kan tilldelas en eller delas mellan flera författare.
• Två exemplar av arbeten ska sändas in av författaren själv eller av annan person och skall ha inkommit senast den 1 mars 2018 till:

Silke Neunsinger
Arbetarrörelsen arkiv och bibliotek
Elektronvägen 2
141 49 Huddinge

• Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek och dess forskningsråd kan också på eget initiativ ta upp arbeten för bedömning.
• Forskningsrådet beslutar om pristagare under hösten 2018.

För närmare upplysningar: Silke Neunsinger (tel 08-412 39 27) eller Mikael Eivergård (tel 08-412 39 01),

Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek; e-post: förnamn.efternamn[a]arbark.se

 

Stockholm i oktober 2019

Silke Neunsinger, Forskningsrådets sekreterare

Tidigare pristagare har varit Annette Thörnquist (Uppsala, 1995), Eva Blomberg (Stockholm, 1996), Lisa Öberg (Stockholm, 1997), Anders Kjellberg (Lund, 1998), Göran Salmonsson (Uppsala, 1999), Gunnela Björk (Örebro, 2000), Örjan Nyström (Göteborg, 2001), Carina Gråbacke (Göteborg, 2002), Roger Johansson (Malmö/Lund, 2003), Urban Lundberg (Stockholm) och Magnus Nilsson (Lund; båda 2004), Lars Hansson (Växjö) och Rebecca Svensson (Västerås/Uppsala; båda 2005), Anders R. Johansson (Visby 2006), Jonas Sjölander (Växjö 2007), Jimmy Engren (Växjö 2008), Jesper Johansson (Växjö 2009), Andres Brink-Pinto (Lund) och Björn Ohlsson (Göteborg, båda 2010), Sofie Tornhill (Berlin/Stockholm 2011), Rasmus Fleischer (Stockholm 2013), Lena Sohl (Uppsala 2014), Malin Nilsson (Göteborg 2015), Matias Kaihovirta (Åbo 2016), Nina Trige Andersen (Köpenhamn 2017), Jakob Molinder (Uppsala 2018). 

 

 

The post Utlysning av Rudolf Meidner-priset 2019 appeared first on Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.

The Twenty-Fourth Alternative Futures and Popular Protest Conference will be held on 15-17th April 2019 at the University of Manchester. From 1995 to 2018 this hugely successful series of international conferences has been organised by Colin Barker and Mike Tylesley at Manchester Metropolitan University. Colin and Mike are now retired, and so we are very pleased to be able to move the conference less than half a mile down Oxford Road, where it will now be organised by an AFPP Organising Committee, largely based in the Sociology Department at UoM.

Abierta la inscripción al Congreso Internacional
Los sindicatos, en clave internacional (1888-1986), organizado por la Fundación Francisco Largo Caballero y la Universidad Carlos III de Madrid. Fecha de celebración: del 19 al 21 de noviembre de 2018.
Lugar de celebración: Universidad Carlos III de Madrid, Campus de Getafe

Consulta el programa en la web:
https://internacionalismo.es/
https://internacionalismo.es/programa/

Puedes inscribirte en:

Het IISG heeft met droefenis kennis genomen van het overlijden van Wim Kok. In wat nu blijkt zijn laatste levensjaar te zijn geweest, werkten wij met hem samen om zijn herinneringen aan zijn vakbondstijd vast te leggen. Hij beschikte nog altijd over een uitstekend geheugen en analyseerde en formuleerde nog even scherp als altijd.